Vårens sista föredrag handlade om sanatoriernas tillkomst och tillvaro. Sanatorier är fascinerande platser sett med dagens ögon. Kuren som erbjöds de tuberkulossjuka var från början en samhällsekonomisk, social och medicinsk idé. Ingela Frid höll föredrag om detta. Hon är kulturhistoriker och släkt- och hembygdsforskare sedan många år.

Tuberkulos, TBC, är en bakteriesjukdom som primärt angriper lungorna men kan också sätta sig i andra organ. Tuberkulosbakterien upptäcktes 1882 av den tyske läkaren och mikrobiologen Robert Kock. Upptäckten visade att sjukdomen var otroligt smittsam och frodades i trångboddhet och undernäring. Sjukdomen kallas ofta för en fattigmanssjukdom. Men det var inte bara mindre bemedlade som fick sjukdomen. Exempelvis dog Kung Karl XV och hans hustru av sjukdomen.

Sveriges första sanatorium för tuberkulosvård öppnades 1891 i Mörshil i Jämtland. Det var ett privat initiativ av läkaren Torkel Horney. Sanatoriet i Mörsil banade väg för den sanatorierörelse som växte fram kring sekelskiftet 1900.

Skåne har haft flera betydande sanatorier under 1900-talet. De mest framträdande var:

  • Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand, inrättat 1903
  • Tyringe sanatorium, inrättat 1905
  • Broby sanatorium, inrättat 1912
  • Orups sanatorium, inrättat 1915
  • Kungshults sanatorium, inrättat 1919
  • Ljungsäters kustsanatorium Ljunghusen var ett komplement till Orup. Invigdes 1921 och stängdes 1940 när Falsterbokanalen skulle byggas.

Vården på sanatorierna byggde på idén om att kroppen själv kunde läka sjukdomen om den fick rätt förutsättningar. För de intagna gällde en militärisk disciplin med strikta rutiner som fokuserade på isolering, vila, frisk luft och näringsrik mat. Varje dag vägdes patienterna och de som gått upp i vikt fick grötmedalj. Det fanns tre anledningar till att man fick lämna ett sanatorium. Att man blev frisk, dog eller hade brutit mot reglerna på sanatoriet.

Slutet på sanatorieepoken i Sverige inföll främst under 1950- och 1960-talen, då nya mediciner och effektivare behandlingsmetoder gjorde sanatorierna överflödiga. Genombrottet mot TBC kan vi tacka Jörgen Lehman för. Han var en svensk/dansk läkare som tog fram läkemedlet PAS, som vid behandling av TBC räknas som en av medicinhistoriens mest betydelsefulla genombrott. Att Lehmann inte tilldelades 1952 års nobelpris för sin upptäckt av PAS anses av många experter som ett av Nobelförsamlingens största misstag. Läkemedlet PAS används fortfarande vid behandling av TBC.

Spridningen av TBC stoppades också av att man började att pastörisera mjölk, TBC kan spridas via infekterade kor. Metoden är uppkallad efter den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur, som utvecklade idén under mitten av 1800-talet. I Sverige infördes lagkrav på pastörisering av mjölk 1937 för att förhindra spridning av sjukdomar som tuberkulos.

TBC är ovanligt i Sverige idag. En majoritet av dem som insjuknar är födda i länder där sjukdomen är mer utbredd.

Föredrag av Ingela Frid som är kulturhistoriker, släkt- och hembygdsforskare sedan många år. Hon har skrivit tre böcker och en mängd artiklar.