Kategori: Referat

Föreläsare Lena Ringbrant Ekelund

En fullsatt föreläsningssal på Stadsarkivet fick ta del av många intressanta tips, råd och idéer om hur vi ska förvalta och använda våra gamla foton i släktforskningen.

Lena Ringbrant Ekelund från Klippan stod bakom denna vägledning. Hon är en rutinerad släktforskare och har bland annat arbetat med att släktforska för SVT:s program “Allt för Sverige”.

Här är hennes tips kring äldre fotografier:

Scanna helst av fotona och sätt in de scannade i ditt släktforskarprogram. Om du inte har möjlighet att scanna, fotografera av fotona. Spara originalfotona i ett album.

Skriv ner all information du har om fotona. Lena tipsade om att besöka äldre släktingar och be dem att berätta, låna deras gamla fotoalbum om det går och fotografera av de fotona som du önskar ha i din släktforskning.

Lena förklarade hur man använde bildbehandlingsprogram för att göra foton ljusare eller mörkare, reparera skador på fotona och hur man tar bort damm och repor. Exempel på sådana program är Adobe Photo Shop, Photo Filtre, Gimps, Foto i Windows.

Vi fick lära oss hur man tidsbestämmer gamla foton genom att titta på följande:

Läsa information på kortet, både fram- och baksida.

Studera fotografierna utifrån kläd-och hårmode, rekvisita, bakgrund, med mera.

Kartongens tjocklek. Exempelvis: 1 millimeter tjock kartong är lika med ett foto från sekelskiftet, 0,7 millimeter är lika med 1880-90-tal.

Många fler tips kan man hämta från Släkthistoriskt forum “Hela porträttskolan”.

Lena delar frikostigt med sig av sitt arbete med att bevara foton, och undrar man något kan man maila henne: lena.ringbrant@telia.com

Föredrag av Joanna Vadenbring

På 1600-talet kämpade många för att Skåneland skulle förbli danskt.

Snapphanen Thuve Phil var en av dem. Några berömda hus i Helsingborg har sitt ursprung från Thuve och hans släktingar. Pilshults Gård, Jacob Hansens hus och Henckelska gården blev alla nerbrända under skånska kriget men efter 1680 blev de uppbyggda igen av Thuves släktingar. Husen står kvar än idag.

Detta var bara en av historierna i Joanna Vadenbrings föredrag om snapphanar och friskyttar under skånska kriget. Joanna drog fullt hus, 75 personer, på HSBF:s arrangemang på Stadsarkivet i februari.

Joanna har under många år forskat om snapphanar, skrivit en doktorsavhandling om det skånska kriget och arbetat på lärarhögskolan i Aberdeen i Skottland. Idag delar hon sin tid mellan arbete som museipedagog på Glimmingehus och forskning på Danmarks riksarkiv.

Skåne, Halland och Blekinge var i praktiken danskt från medeltiden fram till freden i Roskilde 1658. Då, i mitten av 1600-talet, fanns det omkring 250 000 invånare i Skåneland som var benämningen för Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm.

Befolkningen i Skåneland ville förbli danskar så stridigheter fortsatte efter freden om vilken tillhörighet Skåneland skulle ha. Det skånska kriget mellan åren 1675–1679 påverkade Helsingborg mycket.Staden hade stor betydelse i krigen med Danmark.Helsingborg blev nerbränt, det fanns avrättade personer upphängda på stolpar och snapphanar överallt.

Kristian V var kung över Danmark och Norge. Karl XI var kung över Sverige och Finland. Båda två gick i spetsen för sina härar. Under de här åren var Skåneland växelvis svenskt och danskt och ute i Europa beskrevs Skåneland som farligt.

Friskyttar kämpade och krigade för Danmark. De var landets militärer och var betalda av den danske kungen. De skrev på kontrakt när de blev friskyttar och i dessa fanns arbetsregler.

Det fanns också snapphanar, motståndsmän, ute bland vanligt folk. Det kunde vara en präst, en bonde eller någon annan med ett annat vanligt yrke. Samtliga ville bevara Skåneland danskt och snapphanarna var nationalhjältar i Danmark.

Sedan skånska krigets slutade 1679 har Skåne, Halland och Blekinge varit svenskt. Försvenskningen av dessa områden tog sin början vilket innebar att gå från att vara en dansk provins till att bli en integrerad del av det svenska riket. Det danska språket fick inte längre användas.

Joanna Vadenbrings föredrag väckte stort intresse hos besökarna och frågestunden efteråt blev lång. Kvällen avslutades med en liten fika och mycket ”snapphanesnack”!

Under hösten 2025 arrangerade HSBF en uppskattad kurs: ”Att söka i digitaliserade svenska dagstidningar”, ledd av Daniel Burén. Kursen omfattade två tillfällen och gav deltagarna både praktiska kunskaper och inspiration till att fördjupa sin släktforskning med hjälp av tidningsmaterial.

Genom digitaliserade dagstidningar går det att hitta mycket mer än bara födelse- och dödsnotiser. I tidningarnas spalter gömmer sig berättelser om vardagsliv, yrkesliv, små nyheter och stora händelser – detaljer som gör släktens historia mer levande och personlig.

Via Kungliga bibliotekets hemsida, tidningar.kb.se, kan man söka bland svenska digitaliserade dagstidningar.

Svenska tidningar innehåller digitaliserade dagstidningar från 1900 titlar från år 1645 till och med idag.

Tidningar äldre än 115 år kan du läsa fritt direkt på nätet. Material som är yngre är skyddat av upphovsrätt och kan därför bara läsas på plats i särskilda bibliotek, bland annat Universitetsbiblioteket i Lund, KB i Stockholm och på många av våra universitetsbibliotek.

Tjänsten fylls ständigt på med både äldre titlar och nytt material för titlar som fortfarande utkommer. Det tar fyra månader från att en tidning kommer ut tills att den finns i tjänsten.

Under kursen fick deltagarna en grundlig genomgång av hur man söker i arkivet, använder filter och tänker kring stavningsvarianter och alternativa sökord. Men även oväntade tips gavs som hur man med hjälp av digitaliserade tidningar kan identifiera personer i gamla fotografier eller historien bakom en bild.

Daniel delade även med sig av sina bästa tips för att spara och dokumentera sina sökningar. Det gör det lättare att använda materialet i sitt fortsatta forskningsarbete.

Att söka i gamla tidningar kräver både tålamod och noggrannhet, men kan ge oväntade och glädjande resultat. En liten notis kan plötsligt kasta nytt ljus över en släktings liv och ge oss en djupare förståelse för de människor som en gång formade vår historia.

Linda Kvists råd: Tänk på detta innan du börjar med DNA-test

Vi var 70 personer på föredraget av Linda Kvist på temat ”DNA och familjehemligheter – när släktforskningen får oväntade resultat”.

Linda berättade om forskning på sin egen släkt där frågan om en okänd fader ledde till fler okända fäder. Det var intressant att få följa med på resan där pusslet efter hand blev allt tydligare. Forskningen gick många släktled tillbaka för att hitta gemensamma anor.

Linda påpekade en viktig sak att tänka på innan du DNA-testar dig eller någon annan. Fråga om du/de vill veta resultatet – även om det är oönskat eller oväntat. Ställ frågan: “Är du redo på att få information som kan ändra din syn på familjen?” Ge dem betänketid så att de hinner landa i ett grundat beslut.

När ni ska testa andra – tänk på att testa så nära gåtan (den okände) som möjligt.

Så dokumenterar du

Dokumentera din forskning noga, spara information om matcher och skapa en loggfil där du noterar vad du gjorde och när. Loggfilen kan spara onödigt arbete, det går att kontrollera vad man redan har gjort.

Vad behöver jag lära mig mer för att komma vidare med min släktforskning? Det är en viktig fråga att ställa sig själv. Som verktyg för att skapa sin egen kunskapsbank rekommenderade Linda att använda Google NotebookLM (https://notebooklm.google/ ).

Kan lösa gamla mord

Linda Kvist arbetar som utredare i kalla fall-gruppen hos Polisregion Syd och kommer att bidra med sin kunskap om DNA-släktforskning.

Polismyndigheten får från den 1 juli 2025 lov att använda DNA-släktforskning i utredningar gällande mord, grova våldtäkter och grova våldtäkter mot barn. Beslut tas av åklagare, kravet är att DNA antas komma från en gärningsperson och det krävs en ny DNA-analys. Metoden har i Sverige använts för att lösa ett dubbelmord i Linköping där mördaren greps 16 år efter morden.