Kategori: Referat

Under hösten 2025 arrangerade HSBF en uppskattad kurs: ”Att söka i digitaliserade svenska dagstidningar”, ledd av Daniel Burén. Kursen omfattade två tillfällen och gav deltagarna både praktiska kunskaper och inspiration till att fördjupa sin släktforskning med hjälp av tidningsmaterial.

Genom digitaliserade dagstidningar går det att hitta mycket mer än bara födelse- och dödsnotiser. I tidningarnas spalter gömmer sig berättelser om vardagsliv, yrkesliv, små nyheter och stora händelser – detaljer som gör släktens historia mer levande och personlig.

Via Kungliga bibliotekets hemsida, tidningar.kb.se, kan man söka bland svenska digitaliserade dagstidningar.

Svenska tidningar innehåller digitaliserade dagstidningar från 1900 titlar från år 1645 till och med idag.

Tidningar äldre än 115 år kan du läsa fritt direkt på nätet. Material som är yngre är skyddat av upphovsrätt och kan därför bara läsas på plats i särskilda bibliotek, bland annat Universitetsbiblioteket i Lund, KB i Stockholm och på många av våra universitetsbibliotek.

Tjänsten fylls ständigt på med både äldre titlar och nytt material för titlar som fortfarande utkommer. Det tar fyra månader från att en tidning kommer ut tills att den finns i tjänsten.

Under kursen fick deltagarna en grundlig genomgång av hur man söker i arkivet, använder filter och tänker kring stavningsvarianter och alternativa sökord. Men även oväntade tips gavs som hur man med hjälp av digitaliserade tidningar kan identifiera personer i gamla fotografier eller historien bakom en bild.

Daniel delade även med sig av sina bästa tips för att spara och dokumentera sina sökningar. Det gör det lättare att använda materialet i sitt fortsatta forskningsarbete.

Att söka i gamla tidningar kräver både tålamod och noggrannhet, men kan ge oväntade och glädjande resultat. En liten notis kan plötsligt kasta nytt ljus över en släktings liv och ge oss en djupare förståelse för de människor som en gång formade vår historia.

Linda Kvists råd: Tänk på detta innan du börjar med DNA-test

Vi var 70 personer på föredraget av Linda Kvist på temat ”DNA och familjehemligheter – när släktforskningen får oväntade resultat”.

Linda berättade om forskning på sin egen släkt där frågan om en okänd fader ledde till fler okända fäder. Det var intressant att få följa med på resan där pusslet efter hand blev allt tydligare. Forskningen gick många släktled tillbaka för att hitta gemensamma anor.

Linda påpekade en viktig sak att tänka på innan du DNA-testar dig eller någon annan. Fråga om du/de vill veta resultatet – även om det är oönskat eller oväntat. Ställ frågan: “Är du redo på att få information som kan ändra din syn på familjen?” Ge dem betänketid så att de hinner landa i ett grundat beslut.

När ni ska testa andra – tänk på att testa så nära gåtan (den okände) som möjligt.

Så dokumenterar du

Dokumentera din forskning noga, spara information om matcher och skapa en loggfil där du noterar vad du gjorde och när. Loggfilen kan spara onödigt arbete, det går att kontrollera vad man redan har gjort.

Vad behöver jag lära mig mer för att komma vidare med min släktforskning? Det är en viktig fråga att ställa sig själv. Som verktyg för att skapa sin egen kunskapsbank rekommenderade Linda att använda Google NotebookLM (https://notebooklm.google/ ).

Kan lösa gamla mord

Linda Kvist arbetar som utredare i kalla fall-gruppen hos Polisregion Syd och kommer att bidra med sin kunskap om DNA-släktforskning.

Polismyndigheten får från den 1 juli 2025 lov att använda DNA-släktforskning i utredningar gällande mord, grova våldtäkter och grova våldtäkter mot barn. Beslut tas av åklagare, kravet är att DNA antas komma från en gärningsperson och det krävs en ny DNA-analys. Metoden har i Sverige använts för att lösa ett dubbelmord i Linköping där mördaren greps 16 år efter morden.