Kategori: Referat (Sida 1 av 2)

Skånska sanatorier i backspegeln 2026-04-21

2026-06-16 / webbansvarig

Vårens sista föredrag handlade om sanatoriernas tillkomst och tillvaro. Sanatorier är fascinerande platser sett med dagens ögon. Kuren som erbjöds de tuberkulossjuka var från början en samhällsekonomisk, social och medicinsk idé. Ingela Frid höll föredrag om detta. Hon är kulturhistoriker och släkt- och hembygdsforskare sedan många år.

Tuberkulos, TBC, är en bakteriesjukdom som primärt angriper lungorna men kan också sätta sig i andra organ. Tuberkulosbakterien upptäcktes 1882 av den tyske läkaren och mikrobiologen Robert Kock. Upptäckten visade att sjukdomen var otroligt smittsam och frodades i trångboddhet och undernäring. Sjukdomen kallas ofta för en fattigmanssjukdom. Men det var inte bara mindre bemedlade som fick sjukdomen. Exempelvis dog Kung Karl XV och hans hustru av sjukdomen.

Sveriges första sanatorium för tuberkulosvård öppnades 1891 i Mörshil i Jämtland. Det var ett privat initiativ av läkaren Torkel Horney. Sanatoriet i Mörsil banade väg för den sanatorierörelse som växte fram kring sekelskiftet 1900.

Skåne har haft flera betydande sanatorier under 1900-talet. De mest framträdande var:

Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand, inrättat 1903
Tyringe sanatorium, inrättat 1905
Broby sanatorium, inrättat 1912
Orups sanatorium, inrättat 1915
Kungshults sanatorium, inrättat 1919
Ljungsäters kustsanatorium Ljunghusen var ett komplement till Orup. Invigdes 1921 och stängdes 1940 när Falsterbokanalen skulle byggas.

Vården på sanatorierna byggde på idén om att kroppen själv kunde läka sjukdomen om den fick rätt förutsättningar. För de intagna gällde en militärisk disciplin med strikta rutiner som fokuserade på isolering, vila, frisk luft och näringsrik mat. Varje dag vägdes patienterna och de som gått upp i vikt fick grötmedalj. Det fanns tre anledningar till att man fick lämna ett sanatorium. Att man blev frisk, dog eller hade brutit mot reglerna på sanatoriet.

Slutet på sanatorieepoken i Sverige inföll främst under 1950- och 1960-talen, då nya mediciner och effektivare behandlingsmetoder gjorde sanatorierna överflödiga. Genombrottet mot TBC kan vi tacka Jörgen Lehman för. Han var en svensk/dansk läkare som tog fram läkemedlet PAS, som vid behandling av TBC räknas som en av medicinhistoriens mest betydelsefulla genombrott. Att Lehmann inte tilldelades 1952 års nobelpris för sin upptäckt av PAS anses av många experter som ett av Nobelförsamlingens största misstag. Läkemedlet PAS används fortfarande vid behandling av TBC.

Spridningen av TBC stoppades också av att man började att pastörisera mjölk, TBC kan spridas via infekterade kor. Metoden är uppkallad efter den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur, som utvecklade idén under mitten av 1800-talet. I Sverige infördes lagkrav på pastörisering av mjölk 1937 för att förhindra spridning av sjukdomar som tuberkulos.

TBC är ovanligt i Sverige idag. En majoritet av dem som insjuknar är födda i länder där sjukdomen är mer utbredd.

Föredrag av Ingela Frid som är kulturhistoriker, släkt- och hembygdsforskare sedan många år. Hon har skrivit tre böcker och en mängd artiklar.

Många ville höra om dåtidens yrken 2026-03-17

2026-06-12 / webbansvarig

Efter årsmötet på Marina Plaza i mars lyssnade de många åhörarna på föredraget ”Följ med på resa bland kalaskokerskor, iskarlar och bönhasar”. Åsa Hässlekvist är folklivshistoriker och har arbetat på olika museer i snart 40 år. För 20 år sedan landade hon på Fredriksdal museer och trädgårdar. Åsa höll föredraget helt utan tekniska hjälpmedel. I stället visade hon upp foton och en del föremål.

Vi fick höra om Helsingborgs utveckling under 1700- och 1800-talen med skiftet från en plats som ingen ville bo på till en växande stad. Helsingborg var den enda staden i nordvästra Skåne under hela 1700-talet med rätt till export och import. En del varor var förbjudna i Sverige men fanns i Danmark. Det ledde förstås till smuggling, men smugglarna jagades av strandriddare.

Åsa Hässlekvist berättade om dykeridirektören Fredrik Wilhelm Cöster och hans kusinmaka Catharina. Det var han som byggde Fredriksdal, från början ett sommarhus utanför staden. Fredrik Cöster var direktör för Södra bärgningskompaniet som hade den kungliga rätten att bärga vrakgods och skepp längs kusten från Varberg till Åhus.

Åsa Hässlekvist visade en peruk och berättade om yrket som perukmakare. Yrket dog ut i Helsingborg under 1700-talet eftersom efterfrågan på peruker sjönk drastiskt när invånarna började visa sitt eget hår.

Vi fick höra om skråväsendet, gesäller och mästare. Det var mästarna som avgjorde vilka gesäller som fick bli mästare, en förutsättning för att få utöva yrket. Gesäller som inte fick bli mästare behövde ändå försörja sig och familjen. Det innebar att en del blev bönhasar, de utövade hantverket utan laglig rätt. Straffet kunde bli att de blev av med sina verktyg och jagades iväg från orten.

Åsa Hässlekvist avslutade med att prata om kalaskokerskor som hyrdes in vid kalas, sojakokerskan Maria Hägglund och iskarlar som levererade is till den tidens kylskåp.

Vandring på Söder 2026-05-05

2026-06-12 / webbansvarig

Söder är en av de stadsdelarna i Helsingborg som har genomgått en total förvandling från hur det såg ut en gång i tiden.

Därför var det en väldigt spännande och intressant vandring på en och en halv timme som vi fick av en mycket historiekunnig guide, Mats Larsson. Han berättade om många platser, hus, gator och kyrkogårdar. Vi hade innan vandringen fått tillsänt oss gamla foton på det vi skulle titta på i nutid och då kunde vi verkligen jämföra då med nu.

Vi startade vandringen vid Gustav Adolfskyrkan som är från 1897 och ligger vid Gustav Adolfs torg. Där fanns en av prästerna tillgänglig för att svara på frågor om kyrkan.

Längst Carl Krooks gata passerade vi flera lokalhistoriska platser och hus, bland andra IOGT-huset som var en av landets äldsta nykterhetslokaler. Vid Stadsparken, som tidigare hetat såväl Bollbrolyckan som Krookska planteringen, ligger Stadsbiblioteket från 1965. Framför biblioteket står en vacker fontän och en bit bort finns statyn Bröderna.

Trädgårdsgatan, som brukar anges som gräns mellan Söder och Norr i Helsingborg, ståtar med sina fortfarande välbevarade hus. Bergaliden vek före 1949 av vid det vi kallar Lilla Bergaliden. Här fanns en spårvägslinje som gick i en snäv sväng in på Södra Storgatan.

Strax intill, på Södergatan, tronar Konsul Perssons villa. Den vita byggnaden hette från början Essenska villan, men konsul Perssons son hade som krav att villan bytte namn för att donera den till Helsingborgs stad.

Gamla kyrkogården längs Södergatan var stadens första större begravningsplats. Där är många kända personer begravda, bland andra konsul Petter Olsson, Bengt Henckel, syskonen Krook.

Här på Södergatan fick vi höra om gamla krogar, värdshus och kaféer. Vi vek av till vänster på Gasverksgatan, förr ofta kallad Tempobacken, och pratade om bageriföreningen Ettan. Vandringen fortsatte in på Hantverkaregatan som ännu har några hus kvar från 1870-talet. Borta vid Nytorgsgatan svängde vi höger och då var vi vid Simhallsbadet, som byggdes 1941.

Fontänskulpturen Fiskafänget från 1955 finns på Gustav Adolfs torg och har en mycket intressant historia som vi tog del av, likaså Folkets Hus från 1906.

Vandringen rundades av med några ord om Helsingborgs Gummifabrik, stadens största arbetsplats under många år. Gummifabriken grundades av Johan Dunker och togs sedan över av hans son Henry.

Vi medlemmar som gick med på Södervandringen var mycket nöjda och flera uttryckte önskemål om fler guidade promenader, då det finns mycket mer att berätta om det Söder som en gång var.

Här får du hjälp med din släktforskning

2026-04-08 / webbansvarig

I Helsingborg finns jourhavande släktforskare på plats i Stadsarkivets forskarsal. På tisdagar mellan klockan 9.00 och 12.00 hjälper de till att tolka kyrkböcker, lösa forskningsproblem och använda databaser. I forskarsalen finns många databaser för släktforskning inlagda i datorerna. Som exempel kan nämnas Riksarkivet, ArkivDigital och Ancestry.

Varje tisdag besöker i genomsnitt åtta personer forskarsalen. Björn Friberg och Michael Madsen är flitiga besökare. Ibland kommer de för att få hjälp men ibland kommer de bara för att träffa andra släktforskare. Björn hjälper även till som jourhavande släktforskare.

Under våren 2026 har totalt tolv släktforskare turats om att bemanna forskarsalen. Leif Månsson och Sonja Månsson har varit med sedan 2006 och är fortfarande aktiva.
– Det är roligt att träffa besökarna och att hjälpa till att lösa problem, säger båda.
Leif säger också:
– Att vara jourhavande släktforskare är ett sätt att aktivera sig själv.
Leifs specialområde är att läsa gammal text, Disgen och ArkivDigital. Sonja specialområde är Disgen.

Föreningen startade jourhavande släktforskare hösten 2006 då det inleddes ett samarbete med Helsingborgs Stadsarkiv. Vid starten fanns Stadsarkivet och föreningslokalen på Bredgatan. År 2017 flyttade Stadsarkivet och HSBF till nuvarande lokaler.

Föreningens jourhavande verksamhet har stor betydelse för både medlemmar och icke medlemmar. Alla är välkomna, såväl nybörjare som erfarna släktforskare.

Forskarcafé 27/1-26 “Gamla foton i släktforskningen”

2026-02-26 / webbansvarig

Föreläsare Lena Ringbrant Ekelund

En fullsatt föreläsningssal på Stadsarkivet fick ta del av många intressanta tips, råd och idéer om hur vi ska förvalta och använda våra gamla foton i släktforskningen.

Lena Ringbrant Ekelund från Klippan stod bakom denna vägledning. Hon är en rutinerad släktforskare och har bland annat arbetat med att släktforska för SVT:s program “Allt för Sverige”.

Här är hennes tips kring äldre fotografier:

Scanna helst av fotona och sätt in de scannade i ditt släktforskarprogram. Om du inte har möjlighet att scanna, fotografera av fotona. Spara originalfotona i ett album.

Skriv ner all information du har om fotona. Lena tipsade om att besöka äldre släktingar och be dem att berätta, låna deras gamla fotoalbum om det går och fotografera av de fotona som du önskar ha i din släktforskning.

Lena förklarade hur man använde bildbehandlingsprogram för att göra foton ljusare eller mörkare, reparera skador på fotona och hur man tar bort damm och repor. Exempel på sådana program är Adobe Photo Shop, Photo Filtre, Gimps, Foto i Windows.

Vi fick lära oss hur man tidsbestämmer gamla foton genom att titta på följande:

Läsa information på kortet, både fram- och baksida.

Studera fotografierna utifrån kläd-och hårmode, rekvisita, bakgrund, med mera.

Kartongens tjocklek. Exempelvis: 1 millimeter tjock kartong är lika med ett foto från sekelskiftet, 0,7 millimeter är lika med 1880-90-tal.

Många fler tips kan man hämta från Släkthistoriskt forum “Hela porträttskolan”.

Lena delar frikostigt med sig av sitt arbete med att bevara foton, och undrar man något kan man maila henne: lena.ringbrant@telia.com

Snapphanar och friskyttar i Helsingborg under det skånska kriget

2026-02-10 / webbansvarig

Föredrag av Joanna Vadenbring

På 1600-talet kämpade många för att Skåneland skulle förbli danskt.

Snapphanen Thuve Phil var en av dem. Några berömda hus i Helsingborg har sitt ursprung från Thuve och hans släktingar. Pilshults Gård, Jacob Hansens hus och Henckelska gården blev alla nerbrända under skånska kriget men efter 1680 blev de uppbyggda igen av Thuves släktingar. Husen står kvar än idag.

Detta var bara en av historierna i Joanna Vadenbrings föredrag om snapphanar och friskyttar under skånska kriget. Joanna drog fullt hus, 75 personer, på HSBF:s arrangemang på Stadsarkivet i februari.

Joanna har under många år forskat om snapphanar, skrivit en doktorsavhandling om det skånska kriget och arbetat på lärarhögskolan i Aberdeen i Skottland. Idag delar hon sin tid mellan arbete som museipedagog på Glimmingehus och forskning på Danmarks riksarkiv.

Skåne, Halland och Blekinge var i praktiken danskt från medeltiden fram till freden i Roskilde 1658. Då, i mitten av 1600-talet, fanns det omkring 250 000 invånare i Skåneland som var benämningen för Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm.

Befolkningen i Skåneland ville förbli danskar så stridigheter fortsatte efter freden om vilken tillhörighet Skåneland skulle ha. Det skånska kriget mellan åren 1675–1679 påverkade Helsingborg mycket.Staden hade stor betydelse i krigen med Danmark.Helsingborg blev nerbränt, det fanns avrättade personer upphängda på stolpar och snapphanar överallt.

Kristian V var kung över Danmark och Norge. Karl XI var kung över Sverige och Finland. Båda två gick i spetsen för sina härar. Under de här åren var Skåneland växelvis svenskt och danskt och ute i Europa beskrevs Skåneland som farligt.

Friskyttar kämpade och krigade för Danmark. De var landets militärer och var betalda av den danske kungen. De skrev på kontrakt när de blev friskyttar och i dessa fanns arbetsregler.

Det fanns också snapphanar, motståndsmän, ute bland vanligt folk. Det kunde vara en präst, en bonde eller någon annan med ett annat vanligt yrke. Samtliga ville bevara Skåneland danskt och snapphanarna var nationalhjältar i Danmark.

Sedan skånska krigets slutade 1679 har Skåne, Halland och Blekinge varit svenskt. Försvenskningen av dessa områden tog sin början vilket innebar att gå från att vara en dansk provins till att bli en integrerad del av det svenska riket. Det danska språket fick inte längre användas.

Joanna Vadenbrings föredrag väckte stort intresse hos besökarna och frågestunden efteråt blev lång. Kvällen avslutades med en liten fika och mycket ”snapphanesnack”!

Så söker du i digitaliserade svenska dagstidningar

2025-11-10 / webbansvarig

Under hösten 2025 arrangerade HSBF en uppskattad kurs: ”Att söka i digitaliserade svenska dagstidningar”, ledd av Daniel Burén. Kursen omfattade två tillfällen och gav deltagarna både praktiska kunskaper och inspiration till att fördjupa sin släktforskning med hjälp av tidningsmaterial.

Genom digitaliserade dagstidningar går det att hitta mycket mer än bara födelse- och dödsnotiser. I tidningarnas spalter gömmer sig berättelser om vardagsliv, yrkesliv, små nyheter och stora händelser – detaljer som gör släktens historia mer levande och personlig.

Via Kungliga bibliotekets hemsida, tidningar.kb.se, kan man söka bland svenska digitaliserade dagstidningar.

Svenska tidningar innehåller digitaliserade dagstidningar från 1900 titlar från år 1645 till och med idag.

Tidningar äldre än 115 år kan du läsa fritt direkt på nätet. Material som är yngre är skyddat av upphovsrätt och kan därför bara läsas på plats i särskilda bibliotek, bland annat Universitetsbiblioteket i Lund, KB i Stockholm och på många av våra universitetsbibliotek.

Tjänsten fylls ständigt på med både äldre titlar och nytt material för titlar som fortfarande utkommer. Det tar fyra månader från att en tidning kommer ut tills att den finns i tjänsten.

Under kursen fick deltagarna en grundlig genomgång av hur man söker i arkivet, använder filter och tänker kring stavningsvarianter och alternativa sökord. Men även oväntade tips gavs som hur man med hjälp av digitaliserade tidningar kan identifiera personer i gamla fotografier eller historien bakom en bild.

Daniel delade även med sig av sina bästa tips för att spara och dokumentera sina sökningar. Det gör det lättare att använda materialet i sitt fortsatta forskningsarbete.

Att söka i gamla tidningar kräver både tålamod och noggrannhet, men kan ge oväntade och glädjande resultat. En liten notis kan plötsligt kasta nytt ljus över en släktings liv och ge oss en djupare förståelse för de människor som en gång formade vår historia.