Kategori: Föredrag (Sida 1 av 2)

Skånska sanatorier i backspegeln 2026-04-21

Vårens sista föredrag handlade om sanatoriernas tillkomst och tillvaro. Sanatorier är fascinerande platser sett med dagens ögon. Kuren som erbjöds de tuberkulossjuka var från början en samhällsekonomisk, social och medicinsk idé. Ingela Frid höll föredrag om detta. Hon är kulturhistoriker och släkt- och hembygdsforskare sedan många år.

Tuberkulos, TBC, är en bakteriesjukdom som primärt angriper lungorna men kan också sätta sig i andra organ. Tuberkulosbakterien upptäcktes 1882 av den tyske läkaren och mikrobiologen Robert Kock. Upptäckten visade att sjukdomen var otroligt smittsam och frodades i trångboddhet och undernäring. Sjukdomen kallas ofta för en fattigmanssjukdom. Men det var inte bara mindre bemedlade som fick sjukdomen. Exempelvis dog Kung Karl XV och hans hustru av sjukdomen.

Sveriges första sanatorium för tuberkulosvård öppnades 1891 i Mörshil i Jämtland. Det var ett privat initiativ av läkaren Torkel Horney. Sanatoriet i Mörsil banade väg för den sanatorierörelse som växte fram kring sekelskiftet 1900.

Skåne har haft flera betydande sanatorier under 1900-talet. De mest framträdande var:

  • Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand, inrättat 1903
  • Tyringe sanatorium, inrättat 1905
  • Broby sanatorium, inrättat 1912
  • Orups sanatorium, inrättat 1915
  • Kungshults sanatorium, inrättat 1919
  • Ljungsäters kustsanatorium Ljunghusen var ett komplement till Orup. Invigdes 1921 och stängdes 1940 när Falsterbokanalen skulle byggas.

Vården på sanatorierna byggde på idén om att kroppen själv kunde läka sjukdomen om den fick rätt förutsättningar. För de intagna gällde en militärisk disciplin med strikta rutiner som fokuserade på isolering, vila, frisk luft och näringsrik mat. Varje dag vägdes patienterna och de som gått upp i vikt fick grötmedalj. Det fanns tre anledningar till att man fick lämna ett sanatorium. Att man blev frisk, dog eller hade brutit mot reglerna på sanatoriet.

Slutet på sanatorieepoken i Sverige inföll främst under 1950- och 1960-talen, då nya mediciner och effektivare behandlingsmetoder gjorde sanatorierna överflödiga. Genombrottet mot TBC kan vi tacka Jörgen Lehman för. Han var en svensk/dansk läkare som tog fram läkemedlet PAS, som vid behandling av TBC räknas som en av medicinhistoriens mest betydelsefulla genombrott. Att Lehmann inte tilldelades 1952 års nobelpris för sin upptäckt av PAS anses av många experter som ett av Nobelförsamlingens största misstag. Läkemedlet PAS används fortfarande vid behandling av TBC.

Spridningen av TBC stoppades också av att man började att pastörisera mjölk, TBC kan spridas via infekterade kor. Metoden är uppkallad efter den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur, som utvecklade idén under mitten av 1800-talet. I Sverige infördes lagkrav på pastörisering av mjölk 1937 för att förhindra spridning av sjukdomar som tuberkulos.

TBC är ovanligt i Sverige idag. En majoritet av dem som insjuknar är födda i länder där sjukdomen är mer utbredd.

Föredrag av Ingela Frid som är kulturhistoriker, släkt- och hembygdsforskare sedan många år. Hon har skrivit tre böcker och en mängd artiklar.

Många ville höra om dåtidens yrken 2026-03-17

Efter årsmötet på Marina Plaza i mars lyssnade de många åhörarna på föredraget ”Följ med på resa bland kalaskokerskor, iskarlar och bönhasar”. Åsa Hässlekvist är folklivshistoriker och har arbetat på olika museer i snart 40 år. För 20 år sedan landade hon på Fredriksdal museer och trädgårdar. Åsa höll föredraget helt utan tekniska hjälpmedel. I stället visade hon upp foton och en del föremål.

Vi fick höra om Helsingborgs utveckling under 1700- och 1800-talen med skiftet från en plats som ingen ville bo på till en växande stad. Helsingborg var den enda staden i nordvästra Skåne under hela 1700-talet med rätt till export och import. En del varor var förbjudna i Sverige men fanns i Danmark. Det ledde förstås till smuggling, men smugglarna jagades av strandriddare.

Åsa Hässlekvist berättade om dykeridirektören Fredrik Wilhelm Cöster och hans kusinmaka Catharina. Det var han som byggde Fredriksdal, från början ett sommarhus utanför staden. Fredrik Cöster var direktör för Södra bärgningskompaniet som hade den kungliga rätten att bärga vrakgods och skepp längs kusten från Varberg till Åhus.

Åsa Hässlekvist visade en peruk och berättade om yrket som perukmakare. Yrket dog ut i Helsingborg under 1700-talet eftersom efterfrågan på peruker sjönk drastiskt när invånarna började visa sitt eget hår.

Vi fick höra om skråväsendet, gesäller och mästare. Det var mästarna som avgjorde vilka gesäller som fick bli mästare, en förutsättning för att få utöva yrket. Gesäller som inte fick bli mästare behövde ändå försörja sig och familjen. Det innebar att en del blev bönhasar, de utövade hantverket utan laglig rätt. Straffet kunde bli att de blev av med sina verktyg och jagades iväg från orten.

Åsa Hässlekvist avslutade med att prata om kalaskokerskor som hyrdes in vid kalas, sojakokerskan Maria Hägglund och iskarlar som levererade is till den tidens kylskåp.

Program våren 2026

Anmälan till vårens aktiviteter öppnar den 10 januari 2026.

FORSKARCAFÉ: ”Gamla foton i släktforskningen”

Tisdagen den 27 januari kl. 13.30–16.00

Vi hälsar Lena Ringbrant Ekelund välkommen tillbaka till oss. Lena besöker ofta släktingar och lånar deras fotoalbum för att kunna skanna av de gamla bilderna. Hon kommer att ge oss tips på vad man ska tänka på när man skannar, hur man tidsbestämmer gamla visitkorts foton, var man kan hitta gamla foton och vad man kan göra med bildbehandling av fotona.

TÄNK PÅ ATT DU MÅSTE ANMÄLA DIG TILL FORSKARCAFÉET!

FÖREDRAG: ”Snapphanar och friskyttar i Helsingborg under det skånska kriget 1676–1679”

Tisdagen den 3 februari kl. 18.30

Tvärtemot vad man kan tro så fanns det ”snapphanar” i hela Skåne. Redan från början av skånska kriget rapporterades det från båda sidor att det fanns vad vi skulle kallat gerillatrupper som stödde Danmark ute på landet. Under krigets gång kom den danska sidan att dra nytta av dessa genom att omorganisera dem till ”Kongens Friskytter Corps” som var avlönad av krigsledningen. Detta skedde även i Helsingborgstrakten där Luggude och Rönnebergs härader hade sina egna friskyttekompanier. Av svenskarna räknades friskyttarna som snapphanar, men från Danmarks synpunkt var de helt lagliga stridande. Vem var då dessa män? Varför valde de att ta anställning som friskyttar eller sluta sig till snapphanerörelsen? Varför gav sig vissa ut i dessa våldsamma strider medan andra förblev vid sitt civila värv? Vad vet vi om deras förhållande till lokalbefolkningen?

Joanna ”Jojan” Vadenbring berättar mer om detta i sitt föredrag. Hon skrev sin doktorsavhandling om det skånska kriget på det europeiska universitetsinstitutet i Florens 2009. Sedan dess har hon fortsatt att forska om både enskilda livsöden och krigföring i 1600-talets Skåne. Hon arbetade länge på lärarhögskolan i Aberdeen i Skottland men sedan 2023 har hon delat sin tid mellan ett jobb som museipedagog på Glimmingehus och forskning på Danmarks riksarkiv. Hon föreläser regelbundet om skånska kriget både på museer och skolor.

Årsmöte och därefter FÖREDRAG: ”Följ med på resa bland kalaskokerskor, iskarlar och bönhasar”

Tisdagen den 17 mars kl. 18.30–20.00

Vi djupdyker ner i hamnstaden Helsingborg under 1700- och 1800-talen och lär känna några lite mer ovanliga yrken som fanns under dessa århundraden. Vårt fokus ligger på Helsingborg med kringliggande byar men vi kikar också på vad som hände i omvärlden som påverkade den lilla staden vid sundet.

Åsa Hässlekvist är folklivshistoriker och har arbetat på olika museer i snart 40 år. För 20 år sedan landade hon på Fredriksdal museer och trädgårdar där hon använder olika sätt att förmedla folklivshistoria för skolor men också för vuxna besökare. Åsa använder gärna drama som metod och sjunger med nöje historiska visor.

FÖREDRAG: ”Skånska sanatorier i backspegeln”

Tisdagen den 21 april kl. 18.30

Föredraget handlar om de skånska sanatoriernas tillkomst och tillvaro ur ett nyfiket utifrånperspektiv. Sanatorier är fascinerande platser sett med dagens ögon. Kuren som erbjöds de tuberkulossjuka var från början en samhällsekonomisk, social och medicinsk idé. Men föredraget handlar inte i första hand om medicinhistoria. Det är snarare ett försök att skildra miljöerna, där patienter och personal levde i en isolerad värld där döden var ständigt närvarande men ofta spelade en underordnad roll. Berättelserna vilar på uppteckningar, arkiv och i viss mån litteratur.

Ingela Frid håller föredrag om detta. Hon är kulturhistoriker, släkt- och hembygdsforskare sedan många år. Hon har skrivit tre böcker och en mängd artiklar. Ingela Frid är bosatt i Broby i nordöstra Skåne och arbetar till vardags som tolk.

GUIDAD VANDRING på Söder i Helsingborg

Tisdagen den 5 maj kl. 15.00–16.00

Söders rika historia

Vi kommer att vandra genom gatorna, få höra spännande berättelser och se hur stadsdelen har förändrats genom åren.

Vår färdplan startar vid Gustav Adolfskyrkan som uppfördes 1897 och här får vi en introduktion till Söders historia och dess betydelse för Helsingborg. Med hjälp av bilder kommer vi att jämföra hur det såg ut förr med hur det ser ut idag. Byggnader och kvarter har förändrats, försvunnit eller fått nya funktioner. Kvarvarande byggnader och arkitektur kommer vi att titta närmare på.

Vi får lyssna till intressanta händelser och skeenden under vägen.

Lokalhistoriker Mats Larsson guidar oss genom kvarteren på Söder.

Samling kl. 14.50 vid Gustav Adolfskyrkans huvudingång.

Min 10 – max 20 personer.

Program hösten 2025

FÖREDRAG: ”Emigranterna – vart tog de vägen?”

Tisdagen den 9 september kl. 18.30

De flesta av oss har emigranter i släkten, nära släkt eller avlägset släkt. När vi säger ”emigranter” tänker vi ofta på USA. Men många emigrerade till andra länder som närliggande Danmark eller avlägsna Nya Zeeland.
Eva Dahlberg tipsar om hur du kan söka efter emigranterna oavsett vilken destination de hade.

Eva Dahlberg bor i Jönköping men är född och uppvuxen i Kvidinge och har rötterna i nordvästra Skåne respektive Norrbotten.
Hon har släktforskat sedan tonåren, varit aktiv i släktforskarföreningar i många år, håller föredrag och skriver om släktforskning i Föreningen DIS tidning Diskulogen.

DNA-släktforskning är ett specialintresse för henne, liksom emigrantforskning och metoder i släktforskningen.

GUIDAD VISNING av Brandkårsmuseet på Gåsebäck

Söndagen den 12 oktober kl. 13.00 – ca 14.00

Museet visar inte bara brandfordon och brandredskap från 1860 och framåt. Utifrån ett beslut från dåtidens brandchefer skrotades inte alla utrangerade fordon. Man sparade ett fordon från varje decennium med start att behålla ångsprutan från 1892. Museet har världens äldsta Scania från 1915 – och den körs flera gånger varje år.

Brandförsvar är inte bara fordon, det har även påverkat stadsbebyggelse, lagar och mycket annat.

Efter den guidade visningen bjuder museet på fika.

Min 10 – max 20 personer

Samling kl. 12.50 på Östra Sandgatan 5 i Helsingborg

FÖREDRAG: ”DNA och familjehemligheter – när släktforskningen får oväntade resultat”

Tisdagen den 14 oktober kl. 18.30

DNA har blivit ett användbart verktyg för släktforskningen men ibland leder testerna till mer än vi väntat oss. Vad gör man när släktträdet plötsligt grenar ut sig åt helt nya håll eller när en släktgren helt försvinner? I det här föredraget berättar Linda Kvist om hur DNA-tester kan hjälpa oss att hitta okända släktingar, avslöja familjehemligheter och i vissa fall även bidra till polisens arbete. Med exempel från verkliga livet och personliga erfarenheter får du en inblick i DNA-släktforskningens möjligheter och överraskningar.

Linda Kvist arbetar som utredare i kalla fall-gruppen hos Polisregion Syd och kommer att bidra med sin kunskap när polismyndigheten från den 1 juli 2025 får lov att använda DNA-släktforskning i utredningar gällande mord och grova våldtäkter.

FORSKARCAFÉ: ”Att skapa en släktbok på 30 minuter”

Tisdagen den 28 oktober kl. 13.30 – 16.00

Att med enkla medel skapa en släktbok. Jag använder Disgen och Word, men det går lika bra från MinSläkt eller andra släktforskningsprogram.
Jag kommer att skapa en släktbok online tillsammans med er.

Därefter ”snackar” vi i grupper och hjälper varandra med vår släktforskning.

Jag heter Lennart Magnusson. Är med i Malmö Släktforskarförening, Kävlinge Släktforskarförening, DIS och DIS-Syd. Har varit ordförande i Malmö Släktforskarförening i 8 år. Sitter nu i styrelsen i Skånes Släktforskarförbund där jag är med i aktivitetsgruppen och ansvarar för Nyhetsbrevet.

NYTT FÖR I HÖST – TÄNK PÅ ATT ANMÄLA DIG TILL FORSKARCAFÉET!

FÖREDRAG: ”Att släktforska på brukssmeder och valloner”

Tisdagen den 11 november kl. 18.30

Kenneth Drougge berättar om att forska på vallon- och smedsläkter. Han tar upp specifika källor och arkiv för smedsforskning, järnbrukens verksamheter men också vallonernas situation och mytbildningar om valloner. Kenneth Drougge är själv vallonättling och entusiastisk släktforskare.

Kenneth är styrelseledamot i DIS Syd och har en bakgrund som lärare och rektor vid folkhögskolor samt som chef på en statlig skolmyndighet.

Föredrag våren 2025

FÖREDRAG: ”AI som hjälp inom släktforskningen”

Tisdagen den 4 februari kl. 18.30

Niklas Hertzman kommer tillbaka till oss och denna gång föreläser han om att använda AI, Artificiell Intelligens, i släktforskning.

AI är ett nytt och spännande ”verktyg” som egentligen är det hur stort som helst. Niklas kommer att visa exempel på hur man som släktforskare kan använda AI. Vi får ta del av hur ChatGPT kan vara din släktforskarassistent samt hur man med hjälp av HTR kan tolka gammal handskrift.

ÅRSMÖTE och därefter FÖREDRAG: ”Hollywoods drottning Anna Q Nilsson – Uppväxt i Hasslarp”

Tisdagen den 18 mars kl. 18.30 – 20.00

Sveriges första stora filmstjärna Anna Q Nilsson föddes i Ystad och växte upp i Hasslarp utanför Helsingborg. Anna Q emigrerade till Amerika 1905. Med över 200 inspelade filmer var hon den första svensk att få en stjärna på Hollywoods Walk of Fame.

Pia Zachrison, ordförande i Helsingborgs Filmstudio, berättar om denna för många svenskar bortglömda världsstjärna från Skåne

FÖREDRAG: Tv-programmet   ”Allt för Sverige”

Tisdagen den 22 april kl. 18.30

Lena Ringbrant Ekelund, som är en mycket erfaren släktforskare, berättar om sitt arbete som researcher till TV-programmet ”Allt för Sverige”.

Emigrantforskning, kartor och lagfarter är Lenas specialitet inom släktforskning. Framförallt att leta efter nu levande släktingar ligger Lena varmt om hjärtat.

FÖREDRAG: FÖRSVARSLÖS, PASSLÖS OCH ÄRELÖS HT2024

Snabblänkar: Aktuella kurser, Aktuellt program.

Tisdagen den 12 november kl. 18.30 – Föredrag om 1800-talets parallellsamhälle

Vi hälsar Solveig Fagerlund välkommen till oss. Solveig är historiker och har arbetat på Landsarkivet i Lund med släktforskarbasen DDSS samt arkivförfrågningar.
De svenska kyrkböckerna ger en unik möjlighet att följa släkten i generationer men ibland tar det stopp. Solveig Fagerlund berättar om sökandet efter sin mormors farmors föräldrar i Västergötland. Det hon inte hittade i kyrkböckerna fanns istället i fånglistor och domböcker. Solveigs föredrag handlar om människor som hamnar i utanförskap och om hur lagar och förordningar påverkar detta.

Anmälan och betalning senast den 5 november.

FÖREDRAG: GAMMALSVENSKBYN I UKRAINA HT2024

Snabblänkar: Aktuella kurser, Aktuellt program.

Tisdagen den 15 oktober kl. 18.30

Åke Uthas, ättling från svenskbyborna i Ukraina, berättar den osannolika historien om en svensk folkspillra om cirka 1 000 personer, som under minst 200 år levde på Dagö utanför Estlands kust. Vi får ta del av svårigheterna när ön blev rysk 1721 och om tvångsförflyttningen 50 år senare, då befolkningen fotvandrade till Ukraina och det som idag kallas Gammalsvenskbyn. Hisnande berättelser om människoöden från dåtid till idag, då Gammalsvenskbyn i stort sett utplånats av Ryssland.

Anmälan och betalning senast den 8 oktober.

« Äldre inlägg

© 2026

Tema av Anders NorenUpp ↑