Författare: webbansvarig (Sida 1 av 10)

Skånska sanatorier i backspegeln 2026-04-21

2026-06-16 /

Vårens sista föredrag handlade om sanatoriernas tillkomst och tillvaro. Sanatorier är fascinerande platser sett med dagens ögon. Kuren som erbjöds de tuberkulossjuka var från början en samhällsekonomisk, social och medicinsk idé. Ingela Frid höll föredrag om detta. Hon är kulturhistoriker och släkt- och hembygdsforskare sedan många år.

Tuberkulos, TBC, är en bakteriesjukdom som primärt angriper lungorna men kan också sätta sig i andra organ. Tuberkulosbakterien upptäcktes 1882 av den tyske läkaren och mikrobiologen Robert Kock. Upptäckten visade att sjukdomen var otroligt smittsam och frodades i trångboddhet och undernäring. Sjukdomen kallas ofta för en fattigmanssjukdom. Men det var inte bara mindre bemedlade som fick sjukdomen. Exempelvis dog Kung Karl XV och hans hustru av sjukdomen.

Sveriges första sanatorium för tuberkulosvård öppnades 1891 i Mörshil i Jämtland. Det var ett privat initiativ av läkaren Torkel Horney. Sanatoriet i Mörsil banade väg för den sanatorierörelse som växte fram kring sekelskiftet 1900.

Skåne har haft flera betydande sanatorier under 1900-talet. De mest framträdande var:

  • Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand, inrättat 1903
  • Tyringe sanatorium, inrättat 1905
  • Broby sanatorium, inrättat 1912
  • Orups sanatorium, inrättat 1915
  • Kungshults sanatorium, inrättat 1919
  • Ljungsäters kustsanatorium Ljunghusen var ett komplement till Orup. Invigdes 1921 och stängdes 1940 när Falsterbokanalen skulle byggas.

Vården på sanatorierna byggde på idén om att kroppen själv kunde läka sjukdomen om den fick rätt förutsättningar. För de intagna gällde en militärisk disciplin med strikta rutiner som fokuserade på isolering, vila, frisk luft och näringsrik mat. Varje dag vägdes patienterna och de som gått upp i vikt fick grötmedalj. Det fanns tre anledningar till att man fick lämna ett sanatorium. Att man blev frisk, dog eller hade brutit mot reglerna på sanatoriet.

Slutet på sanatorieepoken i Sverige inföll främst under 1950- och 1960-talen, då nya mediciner och effektivare behandlingsmetoder gjorde sanatorierna överflödiga. Genombrottet mot TBC kan vi tacka Jörgen Lehman för. Han var en svensk/dansk läkare som tog fram läkemedlet PAS, som vid behandling av TBC räknas som en av medicinhistoriens mest betydelsefulla genombrott. Att Lehmann inte tilldelades 1952 års nobelpris för sin upptäckt av PAS anses av många experter som ett av Nobelförsamlingens största misstag. Läkemedlet PAS används fortfarande vid behandling av TBC.

Spridningen av TBC stoppades också av att man började att pastörisera mjölk, TBC kan spridas via infekterade kor. Metoden är uppkallad efter den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur, som utvecklade idén under mitten av 1800-talet. I Sverige infördes lagkrav på pastörisering av mjölk 1937 för att förhindra spridning av sjukdomar som tuberkulos.

TBC är ovanligt i Sverige idag. En majoritet av dem som insjuknar är födda i länder där sjukdomen är mer utbredd.

Föredrag av Ingela Frid som är kulturhistoriker, släkt- och hembygdsforskare sedan många år. Hon har skrivit tre böcker och en mängd artiklar.

Många ville höra om dåtidens yrken 2026-03-17

2026-06-12 /

Efter årsmötet på Marina Plaza i mars lyssnade de många åhörarna på föredraget ”Följ med på resa bland kalaskokerskor, iskarlar och bönhasar”. Åsa Hässlekvist är folklivshistoriker och har arbetat på olika museer i snart 40 år. För 20 år sedan landade hon på Fredriksdal museer och trädgårdar. Åsa höll föredraget helt utan tekniska hjälpmedel. I stället visade hon upp foton och en del föremål.

Vi fick höra om Helsingborgs utveckling under 1700- och 1800-talen med skiftet från en plats som ingen ville bo på till en växande stad. Helsingborg var den enda staden i nordvästra Skåne under hela 1700-talet med rätt till export och import. En del varor var förbjudna i Sverige men fanns i Danmark. Det ledde förstås till smuggling, men smugglarna jagades av strandriddare.

Åsa Hässlekvist berättade om dykeridirektören Fredrik Wilhelm Cöster och hans kusinmaka Catharina. Det var han som byggde Fredriksdal, från början ett sommarhus utanför staden. Fredrik Cöster var direktör för Södra bärgningskompaniet som hade den kungliga rätten att bärga vrakgods och skepp längs kusten från Varberg till Åhus.

Åsa Hässlekvist visade en peruk och berättade om yrket som perukmakare. Yrket dog ut i Helsingborg under 1700-talet eftersom efterfrågan på peruker sjönk drastiskt när invånarna började visa sitt eget hår.

Vi fick höra om skråväsendet, gesäller och mästare. Det var mästarna som avgjorde vilka gesäller som fick bli mästare, en förutsättning för att få utöva yrket. Gesäller som inte fick bli mästare behövde ändå försörja sig och familjen. Det innebar att en del blev bönhasar, de utövade hantverket utan laglig rätt. Straffet kunde bli att de blev av med sina verktyg och jagades iväg från orten.

Åsa Hässlekvist avslutade med att prata om kalaskokerskor som hyrdes in vid kalas, sojakokerskan Maria Hägglund och iskarlar som levererade is till den tidens kylskåp.

Vandring på Söder 2026-05-05

2026-06-12 /

Söder är en av de stadsdelarna i Helsingborg som har genomgått en total förvandling från hur det såg ut en gång i tiden.

Därför var det en väldigt spännande och intressant vandring på en och en halv timme som vi fick av en mycket historiekunnig guide, Mats Larsson. Han berättade om många platser, hus, gator och kyrkogårdar. Vi hade innan vandringen fått tillsänt oss gamla foton på det vi skulle titta på i nutid och då kunde vi verkligen jämföra då med nu.

Vi startade vandringen vid Gustav Adolfskyrkan som är från 1897 och ligger vid Gustav Adolfs torg. Där fanns en av prästerna tillgänglig för att svara på frågor om kyrkan.

Längst Carl Krooks gata passerade vi flera lokalhistoriska platser och hus, bland andra IOGT-huset som var en av landets äldsta nykterhetslokaler. Vid Stadsparken, som tidigare hetat såväl Bollbrolyckan som Krookska planteringen, ligger Stadsbiblioteket från 1965. Framför biblioteket står en vacker fontän och en bit bort finns statyn Bröderna.

Trädgårdsgatan, som brukar anges som gräns mellan Söder och Norr i Helsingborg, ståtar med sina fortfarande välbevarade hus. Bergaliden vek före 1949 av vid det vi kallar Lilla Bergaliden. Här fanns en spårvägslinje som gick i en snäv sväng in på Södra Storgatan.

Strax intill, på Södergatan, tronar Konsul Perssons villa. Den vita byggnaden hette från början Essenska villan, men konsul Perssons son hade som krav att villan bytte namn för att donera den till Helsingborgs stad.

Gamla kyrkogården längs Södergatan var stadens första större begravningsplats. Där är många kända personer begravda, bland andra konsul Petter Olsson, Bengt Henckel, syskonen Krook.

Här på Södergatan fick vi höra om gamla krogar, värdshus och kaféer. Vi vek av till vänster på Gasverksgatan, förr ofta kallad Tempobacken, och pratade om bageriföreningen Ettan. Vandringen fortsatte in på Hantverkaregatan som ännu har några hus kvar från 1870-talet. Borta vid Nytorgsgatan svängde vi höger och då var vi vid Simhallsbadet, som byggdes 1941.

Fontänskulpturen Fiskafänget från 1955 finns på Gustav Adolfs torg och har en mycket intressant historia som vi tog del av, likaså Folkets Hus från 1906.

Vandringen rundades av med några ord om Helsingborgs Gummifabrik, stadens största arbetsplats under många år. Gummifabriken grundades av Johan Dunker och togs sedan över av hans son Henry.

Vi medlemmar som gick med på Södervandringen var mycket nöjda och flera uttryckte önskemål om fler guidade promenader, då det finns mycket mer att berätta om det Söder som en gång var.

Här får du hjälp med din släktforskning

2026-04-08 /

I Helsingborg finns jourhavande släktforskare på plats i Stadsarkivets forskarsal. På tisdagar mellan klockan 9.00 och 12.00 hjälper de till att tolka kyrkböcker, lösa forskningsproblem och använda databaser. I forskarsalen finns många databaser för släktforskning inlagda i datorerna. Som exempel kan nämnas Riksarkivet, ArkivDigital och Ancestry.

Varje tisdag besöker i genomsnitt åtta personer forskarsalen. Björn Friberg och Michael Madsen är flitiga besökare. Ibland kommer de för att få hjälp men ibland kommer de bara för att träffa andra släktforskare. Björn hjälper även till som jourhavande släktforskare.

Under våren 2026 har totalt tolv släktforskare turats om att bemanna forskarsalen. Leif Månsson och Sonja Månsson har varit med sedan 2006 och är fortfarande aktiva.
– Det är roligt att träffa besökarna och att hjälpa till att lösa problem, säger båda.
Leif säger också:
– Att vara jourhavande släktforskare är ett sätt att aktivera sig själv.
Leifs specialområde är att läsa gammal text, Disgen och ArkivDigital. Sonja specialområde är Disgen.

Föreningen startade jourhavande släktforskare hösten 2006 då det inleddes ett samarbete med Helsingborgs Stadsarkiv. Vid starten fanns Stadsarkivet och föreningslokalen på Bredgatan. År 2017 flyttade Stadsarkivet och HSBF till nuvarande lokaler.

Föreningens jourhavande verksamhet har stor betydelse för både medlemmar och icke medlemmar. Alla är välkomna, såväl nybörjare som erfarna släktforskare.

Forskarcafé 27/1-26 “Gamla foton i släktforskningen”

2026-02-26 /

Föreläsare Lena Ringbrant Ekelund

En fullsatt föreläsningssal på Stadsarkivet fick ta del av många intressanta tips, råd och idéer om hur vi ska förvalta och använda våra gamla foton i släktforskningen.

Lena Ringbrant Ekelund från Klippan stod bakom denna vägledning. Hon är en rutinerad släktforskare och har bland annat arbetat med att släktforska för SVT:s program “Allt för Sverige”.

Här är hennes tips kring äldre fotografier:

Scanna helst av fotona och sätt in de scannade i ditt släktforskarprogram. Om du inte har möjlighet att scanna, fotografera av fotona. Spara originalfotona i ett album.

Skriv ner all information du har om fotona. Lena tipsade om att besöka äldre släktingar och be dem att berätta, låna deras gamla fotoalbum om det går och fotografera av de fotona som du önskar ha i din släktforskning.

Lena förklarade hur man använde bildbehandlingsprogram för att göra foton ljusare eller mörkare, reparera skador på fotona och hur man tar bort damm och repor. Exempel på sådana program är Adobe Photo Shop, Photo Filtre, Gimps, Foto i Windows.

Vi fick lära oss hur man tidsbestämmer gamla foton genom att titta på följande:

Läsa information på kortet, både fram- och baksida.

Studera fotografierna utifrån kläd-och hårmode, rekvisita, bakgrund, med mera.

Kartongens tjocklek. Exempelvis: 1 millimeter tjock kartong är lika med ett foto från sekelskiftet, 0,7 millimeter är lika med 1880-90-tal.

Många fler tips kan man hämta från Släkthistoriskt forum “Hela porträttskolan”.

Lena delar frikostigt med sig av sitt arbete med att bevara foton, och undrar man något kan man maila henne: lena.ringbrant@telia.com

Snapphanar och friskyttar i Helsingborg under det skånska kriget

2026-02-10 /

Föredrag av Joanna Vadenbring

På 1600-talet kämpade många för att Skåneland skulle förbli danskt.

Snapphanen Thuve Phil var en av dem. Några berömda hus i Helsingborg har sitt ursprung från Thuve och hans släktingar. Pilshults Gård, Jacob Hansens hus och Henckelska gården blev alla nerbrända under skånska kriget men efter 1680 blev de uppbyggda igen av Thuves släktingar. Husen står kvar än idag.

Detta var bara en av historierna i Joanna Vadenbrings föredrag om snapphanar och friskyttar under skånska kriget. Joanna drog fullt hus, 75 personer, på HSBF:s arrangemang på Stadsarkivet i februari.

Joanna har under många år forskat om snapphanar, skrivit en doktorsavhandling om det skånska kriget och arbetat på lärarhögskolan i Aberdeen i Skottland. Idag delar hon sin tid mellan arbete som museipedagog på Glimmingehus och forskning på Danmarks riksarkiv.

Skåne, Halland och Blekinge var i praktiken danskt från medeltiden fram till freden i Roskilde 1658. Då, i mitten av 1600-talet, fanns det omkring 250 000 invånare i Skåneland som var benämningen för Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm.

Befolkningen i Skåneland ville förbli danskar så stridigheter fortsatte efter freden om vilken tillhörighet Skåneland skulle ha. Det skånska kriget mellan åren 1675–1679 påverkade Helsingborg mycket.Staden hade stor betydelse i krigen med Danmark.Helsingborg blev nerbränt, det fanns avrättade personer upphängda på stolpar och snapphanar överallt.

Kristian V var kung över Danmark och Norge. Karl XI var kung över Sverige och Finland. Båda två gick i spetsen för sina härar. Under de här åren var Skåneland växelvis svenskt och danskt och ute i Europa beskrevs Skåneland som farligt.

Friskyttar kämpade och krigade för Danmark. De var landets militärer och var betalda av den danske kungen. De skrev på kontrakt när de blev friskyttar och i dessa fanns arbetsregler.

Det fanns också snapphanar, motståndsmän, ute bland vanligt folk. Det kunde vara en präst, en bonde eller någon annan med ett annat vanligt yrke. Samtliga ville bevara Skåneland danskt och snapphanarna var nationalhjältar i Danmark.

Sedan skånska krigets slutade 1679 har Skåne, Halland och Blekinge varit svenskt. Försvenskningen av dessa områden tog sin början vilket innebar att gå från att vara en dansk provins till att bli en integrerad del av det svenska riket. Det danska språket fick inte längre användas.

Joanna Vadenbrings föredrag väckte stort intresse hos besökarna och frågestunden efteråt blev lång. Kvällen avslutades med en liten fika och mycket ”snapphanesnack”!

 

Kurser, studiecirklar och workshop våren 2026

2025-12-12 /

Anmälan till vårens aktiviteter öppnar den 10 januari 2026.

Styrelsen planerar för nedanstående kurser, studiecirklar och workshop under våren. Antalet platser är begränsat och fylls på snabbt så vänta inte för länge med din anmälan. Våra kurser, studiecirklar och workshop förutsätter ett medlemskap i Helsingborgs Släktforskare- och Bygdeförening.

Nybörjarkurs i släktforskning

Kursens mål är att deltagarna ska få grundläggande kunskaper i släktforskning. Vi visar hur man söker i de olika kyrkböckerna samt i olika databaser. Vi bekantar oss med Arkiv Digital och Riksarkivet för att visa vilka sökmöjligheter som finns där.

Tisdagar:  20/1, 27/1, 3/2 och 10/2, kl. 9.30-12.00

Anmälan senast den 13/1

Kursledare:  Berit Björk

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  Totalt 1 300 kr, betalas senast den 13/1

I kostnaden ingår:

Kursavgift 600 kr

Kursbok, ”Kom igång med din släktforskning” av Eva Johansson, 205 kr

Arkiv Digitalabonnemang 13 veckor, 495 kr

Kursen kräver medlemskap i HSBF

Disgen – Tips och svar på dina frågor

Har du kommit igång med Disgen? Disgenfadder Sven Kylefors finns på plats för att ge dig tips på hur du kan få ut mer av din släktforskning med hjälp av släktforskarprogrammet Disgen. Det ges även utrymme till egna frågor och funderingar.

Måndag:  2/2,kl. 9.30-12.00

Anmälan senast den 26/1

Kursledare:  Sven Kylefors

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  150 kr, betalas senast den 26/1

Kursen kräver medlemskap i HSBF

Temakurs –Historiska kartor / Fastighetsforskning

I kursen går vi igenom hur man söker i historiska kartor och skifteshandlingar på Lantmäteriet och i Riksarkivets databas. Lantmäteriet har en stor kartskatt med mer än en miljon kartor från hela Sverige. Digitalt finns dessa tillgängliga för åren 1628–1927. I Riksarkivets databas finns det 17 000 kartor av Sveriges äldsta storskaliga kartor. På kursen går vi även igenom vad som finns digitalt om lagfarter.

Onsdagar:  25/2 och 4/3,kl. 9.30–12.00

Anmälan senast den 18/2

Kursledare:  Anita Larsson

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  300 kr, betalas senast den 18/2

Kursen kräver medlemskap i HSBF

Temakurs – Domboksforskning

Domböcker är en ovärderlig källa för den som vill forska i släktens historia. I domböcker finns fall om allt från arvstvister, tomtgränser och köp av gårdar till stölder, slagsmål och förbjudna relationer. Det är också en användbar källa om man söker okända fäder.

Onsdag:  25/3, kl. 9.30-12.00

Anmälan senast den 18/3

Kursledare:  Anita Larsson

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  150 kr, betalas senast den 18/3

Kursen kräver medlemskap i HSBF

Temakurs – Paleografi, att tyda gamla handstilar

Det kan vara svårt att läsa och förstå de gamla texterna i kyrkböcker, bouppteckningar och andra dokument. Vad står det egentligen? På kursen går vi igenom gamla texter och du får lära dig att tyda och tolka handstilar, förkortningar och dåtidens tecken för olika bokstäver. Handstilar är individuella men det finns också generella drag som är representativa för vissa tidsperioder.

Tisdagar:  17/2, 24/2och 3/3kl. 13.00–15.30

Anmälan senast den 10/2

Kursledare:  Göran Nilsson

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8 deltagare

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  450 kr, betalas senast den 10/2

Kursen kräver medlemskap i HSBF

Fortsättningskurs – Paleografi, att tyda gamla handstilar

Ni som tidigare har gått grundkursen i paleografi erbjuds här en uppföljning. Tillsammans med Göran Nilsson fortsätter ni att tolka och tyda gamla texter.

Vi knäcker koden för hur man läser domböcker och flyttningsbetyg. Ta gärna med en text som du tycker är särskilt svårläst. Då kan du få gemensam hjälp att tyda den.

Tisdag:  10/3 kl. 13.00–15.30

Anmälan senast den 3/3

Kursledare:  Göran Nilsson

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8 deltagare

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  150 kr, betalas senast den 3/3.

Kursen kräver medlemskap i HSBF och att man har genomgått grundkursen.

Temakurs – Att söka i digitaliserade svenska dagstidningar

En kurs i hur man använder sig av sökfunktionen på Digitaliserade dagstidningar för att få ett träffsäkert och väl avgränsat sökresultat. Vi tittar på hur sökmotorn fungerar och vilka funktioner som finns för att filtrera resultatet. Du får också tips på hur man kan tänka när det gäller val av sökord och hur man kan variera sig. Vi avslutar med hur man kan spara ner resultatet och dokumentera det.

Tisdagar:  10/2 och 24/2, kl. 18.30–20.30

Anmälan senast den 3/2

Kursledare:  Daniel Burén

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  300 kr, betalas senast den 3/2

Kursen kräver medlemskap i HSBF.

Temakurs – Att söka i digitaliserade svenska dagstidningar

Har du inte möjlighet att gå kursen i februari får du en ny chans här. Det är samma kurs i hur man använder sig av sökfunktionen på Digitaliserade dagstidningar för att få ett träffsäkert och väl avgränsat sökresultat. Vi tittar på hur sökmotorn fungerar och vilka funktioner som finns för att filtrera resultatet. Du får också tips på hur man kan tänka när det gäller val av sökord och hur man kan variera sig. Vi avslutar med hur man kan spara ner resultatet och dokumentera det.

Tisdagar:  28/4 och 12/5, kl. 18.30–20.30

Anmälan senast den 21/4

Kursledare:  Daniel Burén

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  300 kr, betalas senast den 21/4

Kursen kräver medlemskap i HSBF.

Temakurs – Att släktforska i Danmark

Danmark har inte motsvarigheten till våra husförhörslängder och därför kan det vara svårare att forska efter anor och släktingar där. På kursen tittar vi på vad det finns för material i arkiven i Danmark, vad som är tillgängligt digitalt och vilka andra hjälpmedel som finns. God datorvana fordras.

Måndagar: 13/4,20/4, 27/4 och 4/5, kl. 16.15–19.15

Anmälan senast den 6/4

Kursledare:  Ann-Marie Westerberg

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  600 kr, betalas senast den 6/4

Kursen kräver medlemskap i HSBF.

Temakurs – AI och släktforskning, en introduktion

Denna introduktionskurs ger dig en praktisk inblick i hur du som släktforskare kan använda AI-verktyg som ChatGPT, Claude och Gemini.

Vi går igenom grunderna i AI och språkmodeller, deras möjligheter och begränsningar, samt vikten av sekretess och källkritik. Du får lära dig hur man formulerar effektiva frågor (prompter).

Kursen kommer att gå igenom några exempel på vad man kan tillföra sin släktforskning med hjälp av AI, bland annat OCR, översättning och analys av dokument.

Inga förkunskaper krävs. Medtag dator så kan du testa själv.

Onsdag: 11/2 kl. 18.00–20.30

Anmälan senast den 4/2

Kursledare:  Henrik Reiman

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  150 kr, betalas senast den 4/2

Kursen kräver medlemskap i HSBF.

Workshop – Inspirationsworkshop om AI

Efter en kort genomgång av vad AI egentligen är och hur den fungerar så tittar vi på praktiska exempel på hur du kan använda AI i din släktforskning. Vi utforskar hur AI kan hjälpa dig att tolka gamla dokument, skriva släkthistorier, analysera DNA-resultat och mycket mer.

Du får konkreta tips, kreativa idéer och exempel på hur AI kan bli din nya forskningsassistent oavsett om du är nybörjare eller redan har lång erfarenhet av släktforskning.

Målet är att du ska gå hem full av inspiration och nyfikenhet på att själv börja experimentera med AI i ditt eget släktforskningsarbete.

Onsdag:  25/3 kl.18.00–20.30

Anmälan senast den 18/3

Workshopledare: Linda Kvist

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 10 – max 20

Workshoplokal: Stora konferensrummet på Stadsarkivet

Kostnad:  150 kr, betalas senast den 18/3

För att delta på denna workshop krävs ett medlemskap i HSBF.

Studiecirkel – Att tillsammans tyda våra DNA-resultat

Vi hjälps åt att tyda våra DNA-resultat, inspirerar varandra i rätt riktning och delar med oss av våra erfarenheter.

Varje tillfälle börjar med en kort information kring bland annat arvet, olika verktyg och nyheter i ämnet. Vi tar naturligtvis också upp funderingar och tankar utifrån deltagarnas önskemål.

Efter våra träffar hoppas vi att du har fått kunskap och inspiration till att grotta ner er dig i dina DNA-träffar och att du hittar just det du önskar.

Tag med egen dator.

Onsdagar:  4/2, 18/2, 4/3 och 18/3kl. 18.00–20.30

Anmälan senast den 28/1

Cirkelledare: Åsa Hertzman

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  600 kr, betalas senast den 28/1

Studiecirkeln kräver medlemskap i HSBF och att du är DNA-testad.

Studiecirkel – Att göra en släktbok

Hur vill du spara din släktforskning? Kanske funderar du på att göra en släktbok? I denna studiecirkel kommer vi att byta idéer och tankar om hur en sådan kan utformas. Vem ska boken handla om? Hur levandegör vi personerna? Hur bodde de? Vad sysslade de med? Hur såg samhället ut?

Tillsammans hjälps vi åt och ger varandra tips med målet att göra en intressant släktbok.

Onsdagar:  11/3 och 18/3, kl. 9.30–11.30

Anmälan senast den 4/3

Cirkelledare: Inga-Lill Nilsson

Anmälan görs på: Föreningens hemsida: hsbf.se

Antal deltagare: Min 5 – max 8

Kurslokal:  Föreningslokalen på Stadsarkivet

Kostnad:  300 kr, betalas senast den 4/3

Studiecirkeln kräver medlemskap i HSBF

 

« Äldre inlägg

© 2026

Tema av Anders Noren — Upp ↑