Helsingborgs Släktforskare-och bygdeförening

Arkiv 2019

Arkivens dag 2019

Text: Elisabeth Meijling Marcusson, Foto: Christina Nygren

Linda Kvist hjälper Stefan Eldevall och Ottilia och Carl att leta efter släktingar.

Lördagen den 9 november var det Arkivens dag med temat ”Gömt eller glömt” på Stadsarkivet. I år var det ett samarrangemang med Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet. HSBF deltog med ett 10-tal släktforskare och vi hjälpte ett 50-tal besökare att leta efter sina rötter. Det var både nya släktforskare, släktforskare som kört fast och inte kunde komma vidare eller som letade efter någon släkting med annorlunda levnadsbana. De flesta fick hjälp och flera ville gå på nybörjarkurs till våren. Vår DNA-expert Linda Kvist hade fullt upp med att berätta om DNA och några passade också på att topsa sig. Det blev en lyckad dag med mycket folk som också skulle titta på Stadsarkivets Helsingborgsfilmer och utställningar.

 

Referat från Dna kurs 14 och 15 sept 2019

Klicka på länken för att läsa artikeln. Artikel DNA kurs 14 15 sept 19

Föredrag: Mellan gammalt och nytt. Om Sverige på 1800-talet

Klicka på vidstående länk för att läsa reportage: Mellan gammalt och nytt-konverterad (1)

Lokalhistorisk dag Dunkers Kulturhus Helsingborg söndagen den 22 september.

Klicka på vidstående länk för information: HSBF Lokalhist dag 19-09-22 (1)

 

Karla – en kvinna av tusen kvinnor

Text: Elisabeth Meijling Marcusson

Ett föredrag av Museichef Barbro Franckié och Museipedagog Karin Rydahl från Statarmuseet i Torup, som ligger ca 1 mil från Malmö vid Torup slott.  http://www.statarmuseet.se

Det fanns i Sverige som mest ca 250,000 statare, vanligast i södra Sverige och Södermanland. Det var stränga regler för statare enl. 1883 års lego-stadgar. Man anställdes på 1-årskontrakt per oktober kunde då bara flytta 1 gång per år, och lönen betalades i natura.

Statarens fru hade i princip mjölkningsplikt och det betydde att hon skulle mjölka ca 60 kor 3 ggr/dag med start 03.30 men lönen för henne betalades i kontanter. Ofta ingick en liten bostad i lönen, jordkällare och utedass. Lönen i natura var beräknad till 2 vuxna och 2 barn men statarfamiljen hade ofta 4-6 barn. Barnbegränsning fanns inte och det var t ex förbjudet att informera eller sälja preventivmedel 1910-1938.  Skolstadgan kom 1842 men ofta fick barnen arbeta från 7 års ålder i stället för att gå i skolan – man behövde helt enkelt deras lön eller hjälp. Det förekom också barnauktioner där barnen auktionerades ut i socken till den som betalade minst för dem. Statarsystemet avskaffades 1944 men lagändringen trädde i kraft först i oktober 1945.

Legostadgan reglerade även tjänstetvånget fram till 1885. Det innebar att varje arbetsför person var skyldig att arbeta för sin försörjning om han inte kunde försörja sig på annat sätt. Fram till 1919 kunde även polishämtning ske om den anställde lämnat sin arbetsgivare innan kontraktsåret var över. Legostadgan avskaffades 1926  Karla – en kvinna av tusen kvinnor

 

Inrikes pass

Text: Sonja Månsson Foto Arne Hallberg

Den 23 april kom Mats Johansson från Genealogiska Föreningen och berättade om passen och deras historia.

I Sverige har vi utfärdat pass sedan Gustav Vasas tid fram till 1860 och för några grupper även efter det.

Det var statsmakten som ville ha kontroll på sitt folk och dess resande. Orsakerna varierade i olika tider. Från början var det för att allmogen skulle kunna urskilja dem de var skyldiga ställa upp med skjutshästar för. Men senare var det huvudsakligen för att man ville ha kontroll på handeln och att man ville motverka kringstrykande av löst folk.

Passen innehöll uppgifter om varifrån resanden kom och vart resanden skulle. Det innehöll även uppgifter om utseende, som ögonfärg, hårfärg.

Om man reste utan pass, blev man häktad. Det var kronobetjänter och stads-och landsfiskaler som kontrollerade passen.

Genealogiska föreningen har skapat en digitaliserat databas av pass. Dessa finns att söka i en databas. Passen som är digitaliserade sträcker sig mellan perioden slutet av 1700-talet till 1860.

Mats Johansson demonstrerade denna sökmöjlighet. Man får upp det avfotograferade passet, och alla uppgifter om personen.

Tillgång till denna databas får man om man är medlem i Genealogiska föreningen.

1860 togs kravet bort på pass. Orsaken var att resandet hade ökat, kommunikationerna hade förbättrats, såsom järnväg, Göta kanal, ångbåtar, telegrafi och att det slarvades med kontrollerna.

Det var ett mycket uppskattat föredrag, som avslutades med applåder.

 

Möte med nybörjare i släktforskning

Rosengårdens Bibliotek onsdagen 20 mars

Vår Förening mottog en inbjudan från Rosengårdens Bibliotek att komma och presentera släktforskning för nybörjare och att hjälpa dessa att komma igång.

Vi nappade på erbjudandet. Den 20 mars klockan 13-16 var Linda Kvist, Anita Larsson och Thomas Laurin på plats i biblioteket laddade med datorer och andra nödvändiga hjälpmedel.

Lite oroliga var vi, att det inte skulle komma några gäster. Vi tyckte, att annonseringen för detta hade varit svag. Men det kom faktiskt 10 personer i en jämn ström. Det hela flöt på mycket bra och ingen behövde vänta mer än ett par minuter för att få komma till.

Våra gäster var mycket positiva till arrangemanget och mycket intresserade och imponerade av vad man kunde komma fram till på den korta tid, som stod till förfogande för var och en. Flera anmälde sitt intresse för att gå kurs i höst.

Att det var en så positiv respons gör, att vi har all anledning att överväga en fortsättning av denna typ av kombinerad släktforskningspropaganda, service och medlemsvärvning även på andra bibliotek här i Helsingborg.

 

Årsmötet 12 mars 2019

Den 12 mars var det årsmöte. Vi var dryga femtiotalet som bänkade oss för att genomföra förhandlingarna.

Till ordförande och sekreterare för mötet valdes Ronny Johansson respektive Inger Kylefors.

 

 

Den ekonomiska redovisningen visade, att verksamhetsåret 2018 har varit mycket framgångsrikt och Föreningens ekonomi är mycket stark. Budgeten för 2019 och prognosen för 2020 indikerar dock att vi har att möta tuffare tider framöver.
Medlemsavgiften för 2020 fastställdes till oförändrad 200:-.

 

 

 

Val till styrelse förrättades. Ordförande Thomas Laurin omvaldes likaså ledamöterna Sonja Månsson och Anita Larsson.


Till nya styrelseledamöter valdes Elisabet Meijling Marcusson och Arne Hallberg.

 

 

 

Linda Kvist och Inger Kylefors hade avsagt sig omval. Revisorer, revisorssuppleant och ledamöter av Valberedningen omvaldes.

 

Thomas Laurin framförde Föreningens varma tack till Ronny Johansson för ett väl genomfört årsmöte

och till de avgående styrelsemedlemmarna Inger Kylefors och Linda Kvist för deras mycket förtjänstfulla insats för Föreningen.

 

 

 

 

EFTER ÅRSMÖTET höll Solveig Fagerlund, arkivarie vid Landsarkivet i Lund, ett föredrag med titeln ”Fontangen – om stöld och mode i Helsingborg 1705”.

Utgångspunkten var ett inbrott i Köpenhamn kring år 1700 hos Geheimerådet Otto Krabbe. En Bodil Fransdatter stal då silverljusstakar, en fontang och en del dyrbart pälsverk i bl.a. hermelin. (En fontang var en slags hög mössa/håruppsättning, som bars av adelsdamer under första halvan av 1700-talet.)

Bodil tog sig till Helsingborg och sålde stöldgodset till välbärgade borgarfruar här. Men stölden uppdagades naturligtvis i Köpenhamn och blev känd även i Helsingborg, så Polisen krävde och fick stöldgodset tillbaka av köparna. Men just fontangen, som hade köpts av hustrun till Tullförvaltare Fistulator vägrade att återlämna denna.

Åtskilliga ”fina” helsingborgsdamer påstod att de hade sett henne bära fontangen i kyrkan. Men fru Fistulator sa att hon hade köpt sin fontang av en person från Lübeck.  Många blev kallade till Rådhusrätten för att vittna men alla vägrade att komma. Det var helt enkelt under deras värdighet att gå till ett sådant ställe, dit bara tjuvar och annat löskefolk kom. Så de förhördes hemma i stället.  Tullförvaltare Tistulator godkände inte ett enda av vittnena. De var enligt honom alla jäviga därför att de eller deras släktingar låg i fejd med familjen Tistulator. Hela rättsprocessen rann ut i sanden och förundersökningen lades, så vitt man vet, ner.

Sen talade Solveig Fagerlund mycket initierat och intressant om de trender, som härskade den här tiden. Det var ju merkantilismens tid med hög skatt och tull på importvaror men också en begynnande och snabbt ökande utrikeshandel som gjorde att en del borgare blev förmögna och därmed också började ta efter adelns skick och vanor vad gällde kläder, inredning och husfasader. På så sätt var detta en brytningstid med begynnande rörelse i ståndssamhället.

Och för oss blev föredraget en liten bildningsresa med Helsingborg som utgångspunkt.

 

SVT besökte DNA Workshop 21 februari 2019

14 entusiastiska deltagare deltog för att finna sina anor, med hjälp av DNA. Svt intervjuade och filmade. Inslaget kommer att sändas i Sydnytt tisdagen den 26/2. Fantastiskt trevligt att vår förening uppmärksammas på detta sätt!

Linda Kvist, Niklas Hertzman och Åsa Johansson i väntan på eftermiddagens övningar.

 

 

Föredrag “Äldre och yngre skånska”

Säsongens första föredrag hölls tisdagen den 5/2 av Mathias Strandberg från Institutet för språk och

folkminnen  i Göteborg.  Det handlade inte bara om vad som skiljer skånska från svenska utan lika mycket om olika skånska dialekter och vad som skiljer dem åt sinsemellan.

Efter en inledande språkanalys illustrerade Mathias de olika egenheterna i skånska dialekter med hjälp av inspelade intervjuer med personer från olika delar av Skåne.

Det visar sig att Skåne i språkligt avseende i mångt och mycket är delat längs med den gamla länsgränsen. Märkligt!

Det var ett utomordentligt lärorikt och inspirerande föredrag framfört på ett pedagogiskt och mycket trevligt sätt.  Det rönte stor uppskattning och fick varma applåder.

 

Släktforskningens Dag 2019

Lördagen den 19 januari var det Släktforskningens Dag och föreningar runt hela Sverige anordnade arrangemang relaterade till genealogi. I Helsingborg hade vi Öppet Hus i Stadsbibliotekets Bokhall, dit besökare kunde komma och få hjälp med och/ eller bli introducerade till släktforskning.

I år var intresset överväldigande stort. Det var kanske så många som 100 besökande i en jämn ström. Det var väldigt olika frågor och intresseområden som blev behandlade. Den samlade kompetensen inom vår Förening är stor. Dessutom hade vi hjälp av Lena Ringbrant Ekelund från Åsbo Släktforskarförening.  Alla besökande kom till och fick svar och råd och gick därifrån mycket nöjda även om några fick vänta en stund i kö. Många ville bli medlemmar och sätta igång på allvar med släktforskning och att inleda med att gå någon av våra kurser.

En ovanligt lyckad Släktforskningens Dag!