Helsingborgs Släktforskare-och bygdeförening

Arkiv 2019

Arkivens dag 2019-11-09


Arkivens dag på Stadsarkivet lördagen den 9 november
kl. 11.00 – 15.00
Temat i år är ”Gömt och glömt i arkiven”
Platsen är Stadsarkivet, Västra Sandgatan 7
I år har Helsingborgs Släktforskare- och Bygdeförening, Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet samarrangemang på Arkivens dag. I år lyfts material fram som ibland glömts bort och förtjänar lite extra uppmärksamhet. Vad sägs om Jane Horney, utställningen kring Kärnan 1903 eller H55?
På våning 2 har Helsingborgs Släktforskare- och Bygdeförening drop in både för nybörjare och för dig som vill ha hjälp med problem i din släktforskning. Vill du veta vem du är? Kom och träffa erfarna släktforskare och få hjälp med just dina frågor. Vi hjälper till med nybörjarhjälp, emigrantforskning, DNA-forskning, mantalsforskning, domstolsforskning, forskning i Danmark, DIS med Disgen datorprogram, kartforskning historiska kartor, soldatforskning och texttydning.  Är du nybörjare, ta med dig namn och födelse- alt. dödsdatum på den person du vill börja forska på, så hjälper vi dig att komma igång att söka dina rötter. Detta är också ett utmärkt tillfälle att få hjälp med problem i den egna forskningen.
På våning 2 visar Folkrörelsearkivet en utställning om Jane Horney, en mytomspunnen helsingborgare.
På våning 3 visar Stadsarkivet gömda pärlor ur filmarkivet kl. 11.30 – 13.30. Sven Klevtorps film om H55 är Stadsarkivets senaste tillskott till film-samlingen. Ytterligare en helsingborgsk filmpärla kommer att visas från Svenskt filmarkiv, som har hand om vår nationella filmskatt. Efter film-visningen bjuder Stadsarkivet på kaffe med tilltugg. OBS! till filmvisningarna på våning 3 krävs föranmälan p.g.a. antalet begränsade platser. Ring 042-107332 och anmäl.
På våning 3 finns två omtalade utställningar i Helsingborg: Industri- och slöjdutställningen 1903 och H55.
Och Karl-Alfred i Allers. Visste ni att det var Allers som tog Karl-Alfred till Sverige?
Inrikes Respass
 
Text: Sonja Månsson Foto Arne Hallberg

Den 23 april kom Mats Johansson från Genealogiska Föreningen och berättade om passen och deras historia.

I Sverige har vi utfärdat pass sedan Gustav Vasas tid fram till 1860 och för några grupper även efter det.

Det var statsmakten som ville ha kontroll på sitt folk och dess resande. Orsakerna varierade i olika tider. Från början var det för att allmogen skulle kunna urskilja dem de var skyldiga ställa upp med skjutshästar för. Men senare var det huvudsakligen för att man ville ha kontroll på handeln och att man ville motverka kringstrykande av löst folk.

Passen innehöll uppgifter om varifrån resanden kom och vart resanden skulle. Det innehöll även uppgifter om utseende, som ögonfärg, hårfärg.

Om man reste utan pass, blev man häktad. Det var kronobetjänter och stads-och landsfiskaler som kontrollerade passen.

Genealogiska föreningen har skapat en digitaliserat databas av pass. Dessa finns att söka i en databas. Passen som är digitaliserade sträcker sig mellan perioden slutet av 1700-talet till 1860.

Mats Johansson demonstrerade denna sökmöjlighet. Man får upp det avfotograferade passet, och alla uppgifter om personen.

Tillgång till denna databas får man om man är medlem i Genealogiska föreningen.

1860 togs kravet bort på pass.

Orsaken var att resandet hade ökat, kommunikationerna hade förbättrats, såsom järnväg, Göta kanal, ångbåtar, telegrafi och att det slarvades med kontrollerna.

Det var ett mycket uppskattat föredrag, som avslutades med applåder.



Möte med nybörjare i släktforskning på Rosengårdens Bibliotek
onsdagen 20 mars

Vår Förening mottog en inbjudan från Rosengårdens Bibliotek att komma och presentera släktforskning för nybörjare och att hjälpa dessa att komma igång.

Vi nappade på erbjudandet. Den 20 mars klockan 13-16 var Linda Kvist, Anita Larsson och Thomas Laurin på plats i biblioteket laddade med datorer och andra nödvändiga hjälpmedel.

Lite oroliga var vi, att det inte skulle komma några gäster. Vi tyckte, att annonseringen för detta hade varit svag. Men det kom faktiskt 10 personer i en jämn ström. Det hela flöt på mycket bra och ingen behövde vänta mer än ett par minuter för att få komma till.

Våra gäster var mycket positiva till arrangemanget och mycket intresserade och imponerade av vad man kunde komma fram till på den korta tid, som stod till förfogande för var och en. Flera anmälde sitt intresse för att gå kurs i höst.

Att det var en så positiv respons gör, att vi har all anledning att överväga en fortsättning av denna typ av kombinerad släktforskningspropaganda, service och medlemsvärvning även på andra bibliotek här i Helsingborg.

Årsmötet 12 mars 2019.

Den 12 mars var det årsmöte. Vi var dryga femtoitalet som bänkade oss för att genomföra förhandlingarna.

Till ordförande och sekreterare för mötet valdes Ronny Johansson respektive Inger Kylefors.

Den ekonomiska redovisningen visade, att verksamhetsåret 2018 har varit mycket framgångsrikt och Föreningens ekonomi är mycket stark. Budgeten för 2019 och prognosen för 2020 indikerar dock att vi har att möta tuffare tider framöver.
Medlemsavgiften för 2020 fastställdes till oförändrad 200:-.

Val till styrelse förrättades. Ordförande Thomas Laurin omvaldes likaså ledamöterna Sonja Månsson och Anita Larsson.


Till nya styrelseledamöter valdes Elisabet Meijling Marcusson och Arne Hallberg.

 

 

 

 

 








Linda Kvist och Inger Kylefors hade avsagt sig omval. Revisorer, revisorsuppleant och ledamöter av Valberedningen omvaldes.

Thomas Laurin framförde Föreningens varma tack till Ronny Johansson för ett väl genomfört årsmöte

och till de avgående styrelsemedlemmarna Inger Kylefors och Linda Kvist för deras mycket förtjänstfulla insats för Föreningen.

  Föredrag efter Årsmötet.

Efter årsmötet höll Solveig Fagerlund, arkivarie vid Landsarkivet i Lund, ett föredrag med titeln ”Fontangen – om stöld och mode i Helsingborg 1705”.

Utgångspunkten var ett inbrott i Köpenhamn kring år 1700 hos Geheimerådet Otto Krabbe. En Bodil Fransdatter stal då silverljusstakar, en fontang och en del dyrbart pälsverk i bl.a. hermelin. (En fontang var en slags hög mössa/håruppsättning, som bars av adelsdamer under första halvan av 1700-talet.)

Bodil tog sig till Helsingborg och sålde stöldgodset till välbärgade borgarfruar här. Men stölden uppdagades naturligtvis i Köpenhamn och blev känd även i Helsingborg, så Polisen krävde och fick stöldgodset tillbaka av köparna. Men just fontangen, som hade köpts av hustrun till Tullförvaltare Fistulator vägrade att återlämna denna.

Åtskilliga ”fina” helsingborgsdamer påstod att de hade sett henne bära fontangen i kyrkan. Men fru Fistulator sa att hon hade köpt sin fontang av en person från Lübeck.  Många blev kallade till Rådhusrätten för att vittna men alla vägrade att komma. Det var helt enkelt under deras värdighet att gå till ett sådant ställe, dit bara tjuvar och annat löskefolk kom. Så de förhördes hemma i stället.  Tullförvaltare Tistulator godkände inte ett enda av vittnena. De var enligt honom alla jäviga därför att de eller deras släktingar låg i fejd med familjen Tistulator. Hela rättsprocessen rann ut i sanden och förundersökningen lades, så vitt man vet, ner.

Sen talade Solveig Fagerlund mycket initierat och intressant om de trender, som härskade den här tiden. Det var ju merkantilismens tid med hög skatt och tull på importvaror men också en begynnande och snabbt ökande utrikeshandel som gjorde att en del borgare blev förmögna och därmed också började ta efter adelns skick och vanor vad gällde kläder, inredning och husfasader. På så sätt var detta en brytningstid med begynnande rörelse i ståndssamhället.

Och för oss blev föredraget en liten bildningsresa med Helsingborg som utgångspunkt.

SVT besökte DNA Workshop 21 februari 2019.

14 entusiastiska deltagare deltog för att finna sina anor, med hjälp av DNA. Svt intervjuade och filmade. Inslaget kommer att sändas i Sydnytt tisdagen den 26/2. Fantastiskt trevligt att vår förening uppmärksammas på detta sätt!

Linda Kvist, Niklas Hertzman och Åsa Johansson i väntan på eftermiddagens övningar.

Föredrag ”Äldre och yngre skånska”

Säsongens första föredrag hölls tisdagen den 5/2 av Mathias Strandberg från Institutet för språk och

folkminnen  i Göteborg.  Det handlade inte bara om vad som skiljer skånska från svenska utan lika mycket om olika skånska dialekter och vad som skiljer dem åt sinsemellan.

Efter en inledande språkanalys illustrerade Mathias de olika egenheterna i skånska dialekter med hjälp av inspelade intervjuer med personer från olika delar av Skåne.

Det visar sig att Skåne i språkligt avseende i mångt och mycket är delat längs med den gamla länsgränsen. Märkligt!

Det var ett utomordentligt lärorikt och inspirerande föredrag framfört på ett pedagogiskt och mycket trevligt sätt.  Det rönte stor uppskattning och fick varma applåder.

Släktforskningens Dag 2019

Lördagen den 19 januari var det Släktforskningens Dag och föreningar runt hela Sverige anordnade arrangemang relaterade till genealogi. I Helsingborg hade vi Öppet Hus i Stadsbibliotekets Bokhall, dit besökare kunde komma och få hjälp med och/ eller bli introducerade till släktforskning.

I år var intresset överväldigande stort. Det var kanske så många som 100 besökande i en jämn ström. Det var väldigt olika frågor och intresseområden som blev behandlade. Den samlade kompetensen inom vår Förening är stor. Dessutom hade vi hjälp av Lena Ringbrant Ekelund från Åsbo Släktforskarförening.  Alla besökande kom till och fick svar och råd och gick därifrån mycket nöjda även om några fick vänta en stund i kö. Många ville bli medlemmar och sätta igång på allvar med släktforskning och att inleda med att gå någon av våra kurser.

En ovanligt lyckad Släktforskningens Dag!