Helsingborgs Släktforskare-och bygdeförening

Arkiv 2013

Mårtensträffen – Medlemmar berättar

Text och foto: Ronny Johansson
Traditioner är viktiga, en tradition som Helsingborgs Släktforskare- och Bygdeförening har haft under många år är att novemberföreläsningen har rubriken Medlemmar berättar. Tisdagen den 19/11 var det dags för årets upplaga. I vanlig ordning hälsade ordförande Gunilla Persson Aretoft välkommen och berättade att det nästa år blir jubileumsfirande, det är då 30 år sedan HSBF bildades, samt pekade på den nytta och de förmåner man har som medlem i föreningen.

Gunilla lämnade sen ord och bild åt kvällens huvudaktör, Jan Rosqvist, som presenterade sig själv som skåning sedan flera generationer. Efter studier och några olika anställningar blev han så småningom sjukhusdirektör vid Helsingborgs lasarett. Då han på 1990-talet började släktforska, först på sin egen och sedan på sin hustru Gerds sida, träffade han på den indelte soldaten Olof Andersson.

Olof Andersson var född i Västerbotten 1768 i Åbyn, Burträsk församling och var Jans hustrus farfars farfar. Olof arbetade som dräng några år innan han 1790 blev anställd som soldat med nummer 87 och soldatnamnet Krigsbuss vid Lövångers kompani, Västerbottens regemente. Jan berättade om det oroliga läget i och runt Sverige vid den här tiden. Napoleonkrigen startade efter sekelskiftet 1800, som vanligt var förhållandet mellan Sverige och Danmark spänt liksom mellan Sverige och Ryssland som visade intresse för Finland. Olof Andersson och hans kompani sändes över till Finland och deltog i striderna där. Kriget fortsatte sedan på den svenska sidan av Bottenviken vid Umeå. Massor av soldater skadades eller dödades. Olof blev så svårt skadad att han blev sänd hem till sitt torp där han avled 1809. Beata, Olofs änka fick bo kvar på torpet några år efter Olofs död men flyttade sedan till en son som hade köpt egen gård. Jan avslutade med att visa några bilder från de trakter där Olof Andersson bott och levat och vi åhörare kände alla att vi deltagit i en tidsresa där Jan på ett fantastiskt sätt blandade historiska fakta med anornas vedermödor.

Kvällen avslutades med smörgås, kaffe och livliga samtal

Jan Rosqvist

Jan Rosqvist


 

Föredrag – Ovanliga källor till nytta och nöje för släkt- och hembygdsforskare

Text: Ronny Johansson Foto: Olle Svetoft och Karin Florin

Tisdagen 22 oktober 2013 var det dags för höstens oktoberföreläsning. Ett sextiotal förväntansfulla åhörare hade bänkat sig i salen när ordförande Gunilla Persson Aretoft hälsade välkommen. Gunilla började med att berätta om höstens kommande programpunkter, Arkivens Dag den 9 november och Mårtensträffen den 19 november. Arkivens Dag är en riksomfattande aktivitet som för vår del äger rum på Stadsarkivet mellan 10.00 – 15.00. Mårtensträffen innehåller den traditionella punkten ”medlemmar berättar” och börjar kl 18.30 i Stadsarkivets hörsal på 5:e vån.

Gunilla hälsade så kvällens föredragshållare arkivarie Rolf Johansson välkommen. Rubriken på föredraget var ”Ovanliga källor till nytta och nöje för släkt- och hembygdsforskare”. Här följer några exempel på källor som Rolf nämnde: Sjömanshusarkivet i Karlskrona, Tidningsklipp, Domkapitlets visiteringsprotokoll, Barnmorskejournaler, Försäkringsbrev, Flyktingar i Arkiven och mycket annat. Som vanligt blandade Rolf fakta med roliga episoder och udda handlingar. Föredraget avslutades sedvanligt med frågestund. Rolf hade också med sig kartor, böcker och andra publikationer till försäljning. Kvällen avslutades med enklare förtäring och samvaro över kaféborden.

Föredragshållaren för kvällen Rolf Johansson

Föredragshållaren för kvällen Rolf Johansson

I samband med föreläsningen köptes det in material till föreningens bibliotek.

I samband med föreläsningen köptes det in material till föreningens bibliotek.

Föredrag

Text: Karin Florin Foto: Olle Svetoft
Tisdagen den 24 sept. höll en ung man, som var en fantastisk snabbtalare, ett föredrag, i Stadsarkivets åhörarsal, som hette: Kartor, myter och landskap. Skiftesreformerna i nytt ljus.
Hans namn är Henrik Svensson. Han är universitetslektor i geografi på högskolan i Kristianstad.
Vi fick en mycket intressant inblick i hur det hade gått till vid både Storskifte, Enskifte och Laga skifte.
Vi fick också veta att de självägande bönderna på Söderslätt var de som först satte igång storskiftet. De bytte tegar med varandra för att kunna modernisera jordbruket. De bönder som hade upp till 100 smala tegar på olika ställen hade efter skiftet kommit ner till 25 lite bredare tegar men fortfarande på olika ställen.
Detta skedde helt frivilligt.

Här i närheten var det Gantoftabönderna som var moderna. De började skifta tegar redan omkring 1750.
Storskiftesförordningen 1757 och riksdagens storskiftesstadga 1762 var ganska diffusa i sina rekommendationer så lantmätarna gjorde lite som de ville med sammanläggningen.
1783 och 1803 kom Enskiftesförordningen. Båda dessa var tjocka böcker med många bestämmelser om hur detta skulle gå till. Nytt var att om en bonde ville ha enskifte (alla ägorna på ett ställe) i en by så var alla tvungna att gå med på detta.
Rutger MacLean på Svaneholms gods tog tag i frågan och genomförde enskifte för sina bönder. Han ville att bönderna skulle ha en teg för djuren och en teg för spannmål. Det fanns naturligtvis några som inte ville modernisera så de flyttade till något annat gods men de flesta blev kvar. Detta genomförde han år 1783-1786.
1827 kom Laga skifte. Detta innebar att byarna splittrades och att vissa bönder måste flytta sina gårdar och bygga upp dem på de nya ägorna. Lantmätaren, som ritade dessa kartor, betalades av byn.
Själva utflyttningen betalades av staten.

Vi fick också veta att alla byar i Sverige är skiftade.
Detta var ett mycket intressant föredrag späckat med kunskap.
Henrik Svensson avtackades med sedvanlig present av ordföranden Gunilla Persson Aretoft.

Henrik Svensson

Henrik Svensson

Lite småprat vid fikat

Lite småprat vid fikat

 


Höstutflykt lördagen den 21 september till Huseby bruk och Hönsalottas Luffarmuseum

Text: Gunilla Persson Aretoft Foto: Olle Svetoft

Huseby bruk

Huseby bruk

Huseby bruk är mycket större än vad jag någonsin kunde tro. Det finns massor där att göra och ta del av, men vi hade bara beställt guidning av slottet, och så förmiddagsfika förstås. Det är en bit att ta sig dit så vi var alla kaffesugna. Men äntligen fick jag ”träffa” Florence Stephens. Låt så vara genom en guide, en mycket kunnig sådan, som verkade ha all tid i världen för att besvara våra frågor. Fröken Stephens, som hon oftast benämndes under 1950- och 60-talen, när det uppdagades hur diverse skumma figurer vållade henne stor ekonomisk skada. Tidningarna var fyllda av reportage från Huseby och jag tyckte förfärligt synd om henne. Vi blev visade några av de trettio rummen bland annat sovrummet där kungligheter och annat fint folk, men även Christina Nilsson, hade tillbringat några nätter. Christina Nilsson den mycket välkända sångerskan föddes i närheten av Huseby och några tavlor som har varit i hennes ägo pryder väggarna. Guiden berättade att Florence Stephens hem är intakt sedan dennas tid, ingenting därifrån är stulet. Guiden menade att hon hade haft koll på alla föremål och tavlor. Förmodligen med hjälp av sin personal. Men tack vare Husebyhärvan var Florence Stephens omyndigförklarad under 19 år (1957-1976).

Föräldrarna Joseph Samuel Frithiof Stephens och Elisabeth Kreüger gifte sig 1880 och snart utökades familjen med tre döttrar; Florence 1881, Mary 1882 och Maggie 1883. Joseph Samuel Frithiof Stephens köpte Huseby bruk 1867, 26 år gammal, av grevarna Malcolm och Hugo Hamilton. Joseph S F dog 1934 och hade testamenterat Huseby bruk till äldsta dottern. Florence Stephens gifte sig aldrig. Hon levde under hela sin livstid på Huseby.

Huseby förvaltas idag, efter testamentarisk överlåtelse till staten från Florence Stephens, av Statens Fastighetsverk och visas för allmänheten.

Våra kunniga och trevliga guider, Åke Svensson och Thomas Rosell

Våra kunniga och trevliga guider, Åke Svensson och Thomas Rosell

 

Kungliga sovrummet. Foto: Studio Visit, Owe Hedman, 1980

Kungliga sovrummet.
Foto: Studio Visit, Owe Hedman, 1980

Något försenade var vi nu inne på rätt gata och spanade efter Hönsalottas Luffarmuseum då vi fick se en kraftig figur ståendes mitt i gatan och viftandes med båda armarna allt vad han förmådde. Det var Snacke-Per i egen hög person som hälsade oss välkomna. Hönsalotta var strax framme och tog alla i hand. En liten glad figur iklädd brokiga kläder och glest mellan tänderna.

Hönsa-Lotta och Snacke-Per

Hönsa-Lotta och Snacke-Per

Vi visades in i restaurangen för övrigt döpt till Hönsalottas skafferi. Här satte Snacke-Per igång med att leva upp till sitt namn. Han berättade att här finns 400 originalmålade tavlor och tusentals trådtjack. De senare uppehöll han sig vid en lång stund och körde igång stora gissningstävlan om vilken funktion de olika föremålen har haft eller kanske till och med har. Kanske även flera funktioner, nöden är ju som bekant uppfinningarnas moder. Det lär ha varit omkring 200 000 svenskar som vandrade eller cyklade runt på våra landsvägar fram till mitten av femtiotalet, sålde sitt trådtjack, kanske fick någon krona och blev bjudna på lite mat.

Men jag fick för mig att stoltheten av museet från Snacke-Per ligger främst hos den unika samling av glasföremål som man är ägare till. Det är ju så att glasbrukens antal har reducerats under senare år. Hans mål är att göra besökarna uppmärksamma på glaskonsten.
Som utlovat var fanns en luffarbuffé uppdukad för hungriga resenärer och som avslutning äkta småländsk ostkaka med sylt och grädde.

Exempel på glasföremål

Exempel på glasföremål

20130921_Utflykt_Fika


Föredrag om Gatehus

Av Ronny Johansson

Kvällens föredragshållare Kerstin Vikner.

Kvällens föredragshållare Kerstin Vikner.

Tisdagen 23/4 hade föreningen sitt sista föredrag för säsongen. Kerstin Vikner hette vår föreläsare och ämnet var Gatehus.

Kvällen började med att ordförande Gunilla Persson Aretoft hälsade ett 60-tal åhörare välkomna. Gunilla berättade också om höstens utfärd som går till bland annat Huseby Bruk.
Kerstin Vikner som är docent i historia vid Lunds Universitet inledde med att kort berätta om sin forskning och sin doktorsavhandling som handlade om just Gatehus.
De flesta gatehusen låg i anslutning till herrgårdar och gods och det var framför allt gatehusen under Trolle Ljungby gods som Kerstin hade forskat kring.
De flesta gatehus låg i mer eller mindre anslutning till godset men kunde också ligga på en så kallad allmänning eller annan gemensam mark. Det är alltså inte så att gatehusen låg längs en gata, det fanns naturligtvis inte gator i nutida bemärkelse på landsbygden under den här tiden dvs femtonhundratalet till artonhundratalet. Till gatehuset hörde ingen eller ytterst lite mark, det var alltså inget torp utan ett hus med bostad, lada och fähus till vilket möjligen hörde en liten kålgård.Den som bebodde gatehuset kallades oftast husman men det kunde också vara en lantarbetare eller hantverkare.
Vill man veta mer om gatehus är de bästa källorna jordeböcker, rusttjänstlängder, tingsprotokoll eller de av oss släktforskare så välbekanta kyrkoböckerna. Det finns också mycket kunskap att hämta i kartmaterial till exempel Gillbergs arbeten från sjuttonhundratalet.
Efter skiftesreformerna i början på artonhundratalet tömdes de gamla byarna och det började i stället anläggas fler torp som då delvis ersatte den tidigare gatehuskulturen.
Efter föreläsningen blev det en kort frågestund varefter kvällen avslutades på traditionellt sätt med smörgås och kaffe.

 


Medlemsmöte

Text: Carina Kjerrström Foto: Leif Jaxmar

Onsdagen den 17 april var det dags för årets medlemsmöte. För oss arrangörer kändes det riktigt spännande att få träffa föreningens nya medlemmar.
Föreningens ordförande, Gunilla Persson Aretoft, började med att hälsa de femton nya medlemmarna som kom till träffen välkomna. Därefter presenterades styrelsen och vi berättade om våra respektive ansvarsområden. Gunilla fortsatte därefter att berätta om föreningens verksamhet och vad vi kan erbjuda de nya släktforskarna i form av kurser, föredrag och släktforskarhjälp.
Under tiden vi åt en läcker räksmörgås och drack kaffe fick vi många trevliga samtal med de nya medlemmarna. En del var erfarna forskare och vissa var helt nya på området, men väldigt intresserade. Två medlemmar kom fram till att de var nästkusiner, så det blev ju en liten släktträff!
Släktforskardiskussioner hördes kors och tvärs över borden, som det alltid blir när forskare träffas.
Tiden gick fort och det var snart dags att avsluta kvällen med en önskan om att alla kommer att trivas i föreningen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA


Släktforskningens dag på Väla centrum, lördagen den 16 mars

Text: Carina Kjerrström Foto: Carina Kjerrström och Leif Jaxmar

Som vanligt, med början år 2006, uppmärksammades släktforskning även i år med en egen dag. Släktforskningens dag infaller alltid tredje lördagen i mars och detta år fanns 9 kunniga släktforskare från HSBF på plats på Väla centrum för att hjälpa besökarna att söka sina rötter.
Klockan tio, när köpcentret öppnade, var sex datorer uppdaterade med alla tänkbara sökskivor och internetuppkoppling till SVAR, Arkiv Digital och GenLine.

För många besökare blev det här förmodligen det första tillfället som de fick en inblick i vad kyrkböckerna har att visa och jag är övertygad om att det inte var sista gången. Intresset var så stort och vi var tvungna att maximera tiden till 30 minuter per person eftersom så många ville ha hjälp med att komma igång med sin forskning.

En besökare blev så tagen av vad som fanns att läsa i husförhörslängden att ögonen tårades av den häftiga känslan hon fick.

Många ville lära sig mer om släktforskning och anmälde sig direkt till någon av HSBF:s populära nybörjarkurser. Efter fem timmar vid datorerna avslutades dagen med att vi alla tyckte att tiden gått alltför fort.

Nedan ses HSBF:s duktiga släktforskare vid sina datorer.

???????????????????????????????

???????????????????????????????

20130316_Vala_6

???????????????????????????????

20130316_Vala_4

???????????????????????????????

???????????????????????????????

???????????????????????????????


Årsmöte

Text: Ronny Johansson Foto: Olle Svetoft

???????????????????????????????

Tisdag den 12 mars 2013 höll Helsingborgs Släktforskare- och Bygdeförening sitt årsmöte på Kongresscenter, Bredgatan, Helsingborg.
Vår ordförande Gunilla Persson Aretoft kunde hälsa ett sextiotal medlemmar välkomna till kvällens aktiviteter.

???????????????????????????????

Lars-Göran Persson valdes att leda årsmötesförhandlingarna, vilket han gjorde på sedvanligt förtjänstfullt sätt. Snabbt lotsades vi igenom verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning. Revisorerna föreslog att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret vilket årsmötet också gjorde.

Årsmötet tyckte också att medlemsavgiften för 2014 skulle vara oförändrad, 200 kr/år och 100 kr/år för familjemedlem. Styrelsens förslag till budget för kommande verksamhetsår godkändes.

Lisbeth Brittmar som varit föreningens kassör ett antal år hade avsagt sig återval och avtackades för väl utfört arbete. Rita Nilén och Annica Undefors Johnsson avtackades för sitt arbete som ledamöter i valberedningen .

20130312_Arsmote_3

Den nya styrelsen presenterades av ordföranden Gunilla Persson Aretoft. Från vänster ses: Leif Jaxmar kassör och bibliotekarie, Helene Brågård jourhavande- och anmälningsansvarig, Karin Florin bibliotekarie, Ingrid Nilsson adjungerad, Anita Larsson programansvarig, Olle Svetoft redaktör för HSBF-Nytt och Ronny Johansson vice ordförande. Saknas på bilden gör Carina Kjerrström webbredaktör och Eri Larsson sekreterare.

Efter att förhandlingarna avslutats lämnades ord och bild till fotograf Bertil Hagberg som tog oss med på en resa i framförallt nordvästra Skåne. Bertil Hagberg visade oss fantastiska bilder, de flesta tagna från flygplan eller helikopter. Vi fick se foton från tätorterna Helsingborg, Landskrona, Ängelholm och Höganäs. Vi fick se foton från landsbygd, skog och hav. Även vackra naturbilder och bilder med fina djurmotiv fick vi se. Som avslutning visade Bertil Hagberg några fantastiska bilder från Nye Zeeland och Australien. Åhörarna tackade med en varm applåd för en intressant och lärorik fotosafari.

Bertil Hagberg

Bertil Hagberg

Kvällen avslutades med samvaro över kaffe och god smörgås.


Tisdagen den 5 februari – årets första föreläsning

Av Carina Kjerrström

Niklas Hertzman från ArkivDigital

Niklas Hertzman från ArkivDigital

Många intresserade släkt- och bygdeforskare satt bänkade i Stadsarkivets åhörarsal för att lyssna till Niklas Hertzman från ArkivDigital.
HSBF:s ordförande, Gunilla Persson Aretoft, inledde med att hälsa alla välkomna och berättade om kommande aktiviteter samt presenterade kvällens föredragshållare.

Förväntansfulla åhörare

Förväntansfulla åhörare

 

Niklas Hertzman startade med att presentera Skånes Genealogiska Förbund, som firade sitt 75-årsjubileum förra året. Niklas berättade om hur släktforskningen startade en gång i tiden med att man fick gå till prästen och snällt fråga om man fick titta i kyrkböckerna och vidare hur man satt på landsarkivet och tittade på mikrofilmer och fram till dagens lättillgängliga släktforskning på nätet. Vi fick även en inblick i hur man kan säkerställa släktskap med hjälp av DNA och Y-kromosomens haplogrupptillhörighet.

Niklas berättade lite historik om hur mormonerna fotograferade kyrkböckerna från år 1948 och fram till 1970-talet. Mormonerna gav kopior av sitt mikrofilmade material till Riksarkivet, det är dessa kopior som ligger till grund för Genlines och Svars digitaliserade forskningsmaterial.
ArkivDigital har gått ett steg längre och nyfotograferat allt sitt material i färg vilket gör läsbarheten många gånger bättre. Den äldsta fotograferade kyrkboken är från Fulltofta, Födelse- och dopbok 1621-1751 C:1.

Den äldsta fotograferade kyrkboken är från Fulltofta, Födelse- och dopbok 1621-1751 C:1.

Den äldsta fotograferade kyrkboken är från Fulltofta, Födelse- och dopbok 1621-1751 C:1.

ArkivDigitals historia finns beskrivet på deras hemsida där man även kan få en uppdaterad översiktstabell över bildarkiven samt all information om programmet. www.arkivdigital.se
Niklas tipsade oss om alla de fantastiska arkiv vi har tillgång till, på lands- och stadsarkiven, där vi har möjlighet att fördjupa vår släkt- och bygdeforskning från de kyrkoarkiv vi har tillgång till på internet.
När Niklas sa: ”nu har jag hållit på i 1,5 timme”, tyckte säkert alla att tiden gått alltför fort. ArkivDigital presenterades på ett väldigt trevligt sätt, både med humor och med värme vilket resulterade i en lång applåd.
Gunilla Persson Aretoft tackade Niklas med en flaska gott vin.
Efter föredraget serverades kaffe och bulle under tiden det diskuterades livligt över kvällens ämne.

Att släktforska är som att läsa den bästa av alla deckare och veta att det spännande aldrig tar slut. Dessutom är Du själv huvudpersonen.

Citat från Niklas Hertzman föredrag